Det har gått mer än två veckor sedan Honduras gick till val och något resultat är ännu inte att vänta. Preliminärt ser den sittande presidenten Juan Orlando Hernandez ut att väljas om, men oppositionen har anmält valfusk och har kallat till massprotester över hela landet. Enligt den honduranska människorättsadvokaten Joaquín A Mejia Rivera är det början på en plan att avsätta presidenten inom två år.
Joaquín A. Mejia Rivera var i Sverige bara dagar innan valet i Honduras, den 26 november i år. Han var inbjuden av bland andra den svenska biståndsorganisationen Diakonia för att delta på MR-dagarna i Jönköping. Till vardags arbetar han på den jesuitiska organisationen ERIC-SJ, som bland annat driver radiostationen Radio Progreso, i norra Honduras.
Med Radio Progreso som plattform har Joaquín A. Mejia Rivera i mer än ett år varnat för att Honduras politiska kris blir allt djupare. Han har även slagit larm i flera honduranska medier och i bland annat amerikanska New York Times och salvadoranska El Faro.
Den nuvarande situationen i landet förvånar honom inte. I väntan på valresultatet har minst 12 personer dödats och ännu fler skadats i våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och honduransk militär och polis. Både Amnesty International och Human Rights Watch har vädjat till den honduranska regeringen att inte möta demonstranterna med våld.
– Årets val påminner mycket om de val som hölls efter statskuppen 2009. Då liksom nu var konstitutionen satt ur spel. Den andra likheten är att valen då och nu kontrolleras av dem som sitter vid makten. En tredje likhet är den kraftiga polariseringen i frågan om huruvida presidenten ska få väljas om för en andra mandatperiod eller inte, säger Joaquín.
Enligt Joaquín har president Juan Orlando Hernandez planerat sitt omval som president sedan statskuppen 2009. Han var då parlamentsledamot, men valdes efter valet 2009 till talman i parlamentet. Därefter till landets president i valet 2013. Som talman och president ska han drivit igenom en rad förändringar som gjort att han fått kontroll över inte bara Honduras högsta domstol, utan även valmyndigheten.
Honduras konstitution förbjuder presidenter att sitta mer än en mandatperiod. Att landets högsta domstol för två år sedan ogiltigförklarade den paragraf som förbjuder omval, hjälper inte, menar Joaquín.
– För det står också i konstitutionen att högsta domstolen inte kan ändra i den. Men Juan Orlando Hernandez har under sina två år som parlamentets talman och landets president skapat ett system med tjänster och gentjänster som gör att ingen av de statliga institutionerna gör något för att stoppa honom, säger Joaquín.
Att Juan Orlando Hernandez tänkte ställa upp till omval stod klart redan för två år sedan. Det stod också klart tidigare i år att de reformer av landets vallagar, som uttlovades redan 2013 fortfarande inte genomförts till fullo. Att oppositionen trots detta ställde upp i valet, förvånar Joaquín.
– Det är svårt att förstå varför de accepterar spelregler som talar emot dem, när de dessutom säger att de tänker bestrida valresultatet. De visste redan före valet att de inte kunde vinna, säger Joaquín.
Valobservatörer både från Europeiska unionen (EU) och Amerikanska staternas organisaton (OAS) har ifrågasatt valmyndighetens arbete. I skarpa uttalanden har de uppmanat valmyndigheten att ta hänsyn till oppositionens krav på att räkna om flera röster. Så gjordes också i helgen när närmare en fjärdedel av rösterna räknades om. Oppositionen kräver att alla röster ska räknas om av en oberoende valkommission bestående av personer från det internationella samfundet.
Joaquín säger att han har gett sin analys av situationen till EU:s valobservatörer. De ska ha sagt till honom att frågan om omval inte är en fråga som EU lägger sig i. Det har även den tidigare EU-ambassadören, Kjetil Karlsen, bekräftat:
”Det pågår i Honduras en diskussion om huruvida omval ska vara tillåtet eller inte. Det är en process som vi från det internationella samfundets sida inte kan lägga oss i eftersom den är mer av politisk karaktär snarare än juridisk. Man kan bara hoppas att om det nu blir omval så leder det till bättre möjligheter för presidenten att genomföra större demokratiska reformar som kan stärka de statliga institutionerna”, sa Kjetil Karlsen då i en intervju med mig när vi i våras träffades på EU:s ambassad i Tegucigalpa, i Honduras.
EU är en av de största biståndsgivarna till Honduras. Under perioden 2014-2020 ger EU 235 miljoner euro till landet. 31 miljoner euro går till att stärka rättssystemet, vilket inkluderar högsta domstolen. Joaquín ifrågasätter det stödet när institutionen, enligt honom, så uppenbart är politiserad och ej kan anses vara oberoende från regeringsmakten.
Honduras största biståndsgivare och handelspartner är USA. Enligt Joaquín vill både EU och OAS, tillsammans med USA, att valet ska vara över så snart som möjligt. Han tror inte att någon av dessa partner kommer ifrågasätta att Juan Orlando Hernandez väljs om för en andra mandatperiod, trots att det strider mot grundlagen.
USA:s ambassadör i landet har gett sitt stöd till valmyndighetens arbete. Bara dagar efter valet beviljade USA också bistånd i mångmiljardstorlek till Honduras med motiveringen att landet gjort stora framsteg i kampen mot korruption och för att förbättra mänskliga rättigheter, enligt nyhetsbyrån Reuers. Samtidigt säger flera rapporter från organisationerna Amnesty International, Human Rights Watch, Freedom House, Transparency International och Global Witness att situationen inom dessa två områden snarare blivit sämre sedan 2009.
Valmyndigheten börjar idag, tisdag 12 december, gå igenom alla anmälningar om valfusk som kommit dem till känna. Det är en process som väntas ta ytterligare ett par dagar. Valmyndigheten behöver inte meddela något officiellt resultat förrän senast 26 december i år. Så som det ser ut nu vinner Juan Orlando Hernandez över oppositionens Salvador Nasralla med 1,60 procentenheter, eller 52 445 röster.
– Det vi ser är kulmen på en längre process mot vad vi kan kalla en auktoritär demokrati, eller en mjuk diktatur, om du så vill. Juan Orlando Hernandez har planerat allt det här sedan 2009. Många honduraner har för länge sedan insett detta och organiserar sig nu för att göra civilt motstånd, säger Joaquín.
Enligt Jaquín har det honduranska civilsamhället organiserat sig i ett nationellt nätverk som planerar att få Juan Orlando Hernandez avsatt inom två år. Det ska ske genom återkommande demonstrationer, vägblockader, strejker, rättsprocesser och nationella, såväl som internationella påverkanskampanjer. Målet är att presidenten avgår självmant eller avsätts av parlamentet.
– Hans regering kommer att bli svag med mycket lågt förtroende bland väljarna. Många investerare och biståndsgivare har redan vänt landet ryggen och lär inte bli lockade att återvända nu när konstitutionen är satt ur spel, säger Joaquín.