Inför hundratusentals människor och flera latinamerikanska statsöverhuvuden förklarar katolska kyrkan i dag den salvadoranska ärkebiskopen Óscar Arnulfo Romero för martyr. Länge stod hans kritik mot krigsårens militärregim i vägen, men i dag hyllas han av hela El Salvador.
I den stilla och andliga miljö som ska prägla ett religiöst tempel ber ett 40-tal besökare till Gud. De fyller det lilla spetsformade kapellet med stämningsfull körsång. Prästen ger nattvard. Kollekt samlas in.
Kvällsmässan är över. De levande ljusen kring predikstolen fladdrar i brisen som drar in genom de öppna dörrarna och fönstren. Klockan är snart kvart över sex. Det var då, den 24 mars 1980, i det här kapellet, Divina Providencia, som ärkebiskopen Óscar Arnulfo Romero sköts ihjäl. Utanför dörrarna rasade ett blodigt krig och kyrkan hade hamnat i skottlinjen.
– De mördade 18 präster och då räknar jag inte alla de bönder och andra som också predikade Guds ord. Detta var en tid då en fruktansvärd militärdiktatur utövade ett brutalt förtryck där man helt enkelt lät mörda alla dem som hjälpte och skyddade fattiga människor, säger Ricardo Urioste, som var Romeros kyrkoadjunkt.
På väggarna i Uriostes hem hänger porträtt på Romero, påven Franciskus I och ett foto av hans eget möte med påven Johannes Paulus II. Telefonen ringer oavbrutet. Han ser trött ut, snart 90 år gammal.
När en ny ärkebiskop skulle utses i El Salvador 1977 ville prästerskapet ha vice ärkebiskop Arturo Rivera Damas. Han skulle fortsätta den avgående ärkebiskopen Luis Chávez y González dialog med regimen om deras hårdföra politik mot landets fattiga. Utnämningen av Romero föll inte i god jord.
– Vi såg Romero som väldigt konservativ och traditionell. Rivera Damas har senare berättat för mig att han i Rom hade hört att man ville ha en ärkebiskop som var mindre kritisk gentemot regeringen än vad han var. Därför valde de Romero, säger Urioste.
Både Vatikanen och det salvadoranska prästerskapet hade fel. På det första mötet mellan det salvadoranska prästerskapet och den nya ärkebiskopen var temat den katolska kyrkan och de evangeliska kyrkorna. Romero rev upp agendan. Han ville diskutera hur de kunde hjälpa de människor som just då flydde för livet undan våldet i byn San Pedro Perulapán.
Romero hade i det tysta vigt sitt liv åt att hjälpa landets fattiga befolkning. Som präst i San Miguel hjälpte han stadens skoputsarpojkar. Som biskop i Santiago de Maria lät han lantarbetarna på kaffefälten sova och äta i kyrkan. Som ärkebiskop tog han den förtryckta befolkningens sida gentemot militärregimen.
Bland den salvadoranska överklassen och inom officerskåren sågs Romero som ett hot. I början av 1980 hotades han öppet till livet av en ung före detta officer, major Roberto d’Aubuisson. Utbildad av amerikansk militär i psykologisk krigsföring hade d’Aubuisson gjort karriär inom nationalgardet och den militära salvadoranska underrättelsetjänsten.
D’Aubuisson organiserade dödsskvadroner och förde listor på personer som i hans ögon utgjorde ett hot mot landet.
– Så sent som några veckor före mordet pekade han ut Romero som lögnare i en tv-sändning, att Romero måste tänka efter vilken skada han gjorde genom att mata våldet genom sina budskap, säger Marisa de Martínez, Roberto d’Aubuissons lillasyster.
Alla visste att de som d’Aubuisson hotade till livet kunde räkna med besök av dödsskvadronerna. Ett par veckor efter mordet på Romero greps också d’Aubuisson och flera andra med en kalender som antydde att de planerat mordet. Men bevisen höll inte. De släpptes och d’Aubuisson lämnade landet.
– Det gick inte att tala om för Roberto att han hade fel, eller ens förklara varför folk var fattiga i vårt land, att de stora jordägarna blev miljonärer medan de betalade sina arbetare 25 öre per dag. Att tala med honom om detta var att vara kommunist, säger Marisa de Martínez som bröt med sin bror i slutet av 1970-talet.
Än i dag orsakar Romero debatt i El Salvador. Många inom högern menar att han påverkades av vänstergerillan. Men den katolska kyrkan har gått igenom alla Romeros predikningar, radioinslag, tidningsartiklar och annat material som han lämnade efter sig och inte hittat något som antyder att han drev en politisk agenda.
En ansökan om att saligförklara och sedermera helgonförklara Romero överlämnades till Johannes Paulus II redan 1997, men motståndet var stort. Ricardo Urioste menar dock att alla hinder försvann i och med Vatikanens omfattande genomgång av Romeros budskap.
Intill Romeros grav under katedralen i San Salvador knäböjer Alicia Broks. En månad efter mordet på Romero flydde hon från El Salvador till USA. Nu är hon tillbaka för att delta under ceremonin då han saligförklaras.
– För mig är han redan ett helgon, men jag har bett till Gud att påven skulle helgonförklara honom, säger hon medan tårarna rinner ner för hennes kinder.
I dag räknar salvadoranska myndigheter med att hundratusentals människor kommer fylla San Salvadors gator. För genom att saligförklara Romero har Vatikanen ställt sig över politiken. Oavsett politisk färg hyllas Romero i dag av alla. Något som för bara för ett halvår sedan tycktes omöjligt.
Det är än i dag oklart vem som sköt Romero. En sanningskommission som utredde alla brott som begicks under inbördeskriget har konstaterat att Roberto d’Aubuisson planerade och beordrade mordet. Vid det laget hade han redan dött själv, i cancer, 1993.
Under perioden 1977-1989 dödades 18 präster, biskopar och nunnor i El Salvador, varav fyra amerikanska nunnor. Alla utom ett av morden utfördes av dödsskvadroner, salvadoranska armén och nationalgardet. Vänstergerillan låg bakom ett av morden.
Totalt räknar man med att 75 000 människor miste livet i inbördeskriget 1979-1992.
Det väpnade motståndet mot de styrande i El Salvador hade pågått länge, men i och med att överste Carlos Humberto Romero, efter utbrett valfusk blev president, ökade motsättningarna och det militära våldet mot civilbefolkningen eskalerade. I oktober 1979 avsattes han i en militärkupp. Året därpå gick fem gerillarörelser samman och bildade vänstergerillan Frente Farabundo Martí para la Liberación Nacional (FMLN).
Fakta: Fick svenskt pris två veckor före mordet
Två veckor innan han sköts fick ärkebiskop Romero emot ett svenskt fredspris. En av dem som lämnade över priset var nuvarande FN-diplomaten Anders Kompass.
I ett mejl till SvD beskriver Kompass hur han reste till El Salvador som tolk åt Per Arne Aglert, som då var generalsekreterare för Frikyrkan hjälper (som nu heter Diakonia). Vid en mässa i San Salvadors katedral den 9 mars 1980 delade de ut organisationens fredspris till Romero.
Vid gudstjänsten hade Romero placerat nio likkistor framför altaret. I dem låg mördade studenter som hittats lemlästade dagarna innan. Kvinnorna hade våldtagits.
”Jag kommer ihåg hur skakad jag var över det jag hörde och såg, utan att säkert kunna veta kände jag hur farlig situationen i landet var och hur utsatt Romero var” berättar Kompass.
Han besökte också kapellet Divina Providencia och mötte Romero i hans hem i närheten. Där genomförde Kompass en intervju med Romero för Sveriges Radio.
”Jag blev tagen av hans blyghet samt av hans inre lugn, då jag förstod hur central hans position blivit för alla utsatta människor som drabbats av den fruktansvärda repressionen och hur ensam hans röst för försoning måste vara i den kraftiga polarisering som rådde.”
Publicerad i Svenska Dagbladet den 22 maj 2015