Lokala lösningar på dödliga gängkrig

I två år höll El Salvadors största ungdomsgäng Mara Salvatrucha (MS-13) och Barrio 18 en vapenvila levande. Det utbredda våldet i det lilla landet minskade dramatiskt, men i och med presidentvalet tog avtalet slut. Maj månad var den dödligaste i landet på mer än 20 år. Regeringen tycks handfallen, men politiker på det lokala planet ser lösningar.

Han heter Lester René Hérnandez, är 26 år, men i gänget MS-13 känner de honom som ”El Ski” (Skidan).

– Folk känner mig som den snabbe, alla här känner Lester, men få vet vem El Ski är. Polisen har aldrig tagit mig och jag har aldrig suttit varken häktad eller i fängelse. De har inte fattat att det är jag som är El Ski. Jag vet inte varför jag säger det till er, men ni verkar schyssta. Det uppstår en märklig kontakt. Han tycks njuta av uppmärksamheten. Stolt visar han runt i ett varmt och fuktigt växthus på den gamla soptippen i Ilopango, utanför San Salvador. Innanför de genomskinliga plastdukarna berättar han om bevattning, om ekologisk odling och hur man tar hand om tomatplantor på bästa sätt. Längs med snören fastspända i taket slingrar sig plantornas gröna stjälkar upp från krukorna. I ett par av krukorna finns bara jord.

– Plantorna i den här delen växer inte. Polisen och militären kom. De gick in i växthuset fast än vi sa åt dem att de inte fick gå in med vapen och uniformer. De sparkade ut flera krukor, slet upp plantor. Vapen och knark letade de efter, men hittade inget. Vi har inget att dölja. Intill växhuset står ett hönshus. Innanför väggar av svarta plastsäckar och hönsnät kvittrar hundratals kycklingar i kapp runt värmelamporna. Växthuset är helt nytt, men hönshuset har två år på nacken. Lester René Hérnandez drar ekonomin. Investeringen för tomaterna fick de igen redan efter första skörden. Skörd ett och två har varit ren vinst. På kycklingarna tjänar de inte lika mycket.

Han gör skäl för sitt gängnamn, El Ski. Han pratar fort. Brottstycken formas till ett liv. En tuff uppväxt. Han är produkten av en våldtäkt. En man på 54 år våldförde sig på hans mamma när hon var 13 år. Hon gav bort Lester innan han ens var ett år. Idag bor hon i USA. Han fick bo hos släktingar. De söp. Han sniffade lim. Sen blev det tyngre droger och alkohol. Någon skola har han inte gått i. Lärt sig räkna, läsa och skriva har han fått göra på egen hand. Det yrke han egentligen kan bäst är att laga punkteringar. På gummiverkstad har han jobbat sedan han var 14 år.

– När jag var 13 år gick jag till min pappa och sa att jag ville gå i skolan. Han sa nej. Gav mig sprit i stället. I dag är pappan död. När han var 12 år gick han med i Mara Salvatrucha. Gjorde det som ledaren, El loco (Galningen) sa åt honom att göra. Snodde bilar, såg till att ta in ränta på lån, tog in pengar för beskydd och utpressning, spöade upp folk. Han undviker frågan om han dödat någon.

– Jag tror att det är fem år sedan jag begick ett brott senast. Jag snodde en bil. Han tar sällan av sig solglasögonen. Hela skallen är tatuerad. I hårfästet syns tecknen MS.

Gänget poserar i växthuset. Skjortor knäppta i halsen. Långa armar. Tatueringar på huvudet, i hårbotten. Solglasögon. Stora kepsar. Det här är några av Mara Salvatruchas medlemmar. Idag odlar de tomater och föder upp kycklingar. Igår rånade de dig på alla pengar.

– Vi är 200 som jobbar i det här projektet. 20 varje dag. Sen byter vi, men om jag ska vara ärlig kommer inte alla alltid. Men jag är tydlig. Ska du hänga med oss får du lägga av med det galna livet, eller så får du hänga med några andra. Enligt Lester låter de andra ledarna för MS-13 dem hållas, så länge de är medlemmar i gänget. Några problem med konkurrenterna Barrio 18 har de inte. De håller sig på sin kant, menar Lester. Enligt tjänstemän på kommunen i Ilopango har de gett Barrio 18 möjlighet att delta i ett liknande projekt, men det har inte varit lika lätt att komma igång.

Det finns ett par kommuner i El Salvador där man i dialog mellan kommun, invånare och gängen försökt komma överens om hur man ska finna en lösning på kriminalitet och våld. Ilopango anses vara det mest lyckade. Borgmästaren från högerpartiet Arena försöker ta åt sig äran, men sanningen är att bakom projektet står även flera nationella civilsamhällesorganisationer. Även EU har skjutit till pengar. Det var i mars 2012 som de två stora gängen, MS-13 och Barrio 18 kom överens om att lägga ner vapnen. De lovade att sluta slåss sinsemellan. Bakom förhandlingarna stod en tidigare medlem av vänstergerillan, och den nuvarande regeringen, FMLN och en katolsk präst. De fick stöd av kyrkan och de amerikanska staternas organisation, OAS. Regeringen höll officiellt distans, men enligt många låg den bakom alltihopa.

Inom loppet av ett par dagar minskade våldet i ett av världens då mest våldsamma länder dramatiskt. Den 22 januari 2013 kunde landet för första gången i mannaminne rapportera om en dag utan varken mord eller dråp. Bakom de låga dödstalen dolde sig en mer komplicerad verklighet. Polisen informerade om slutet på gängvåldet, men på landets rättsmedicinska laboratorium menade man att de visste bättre. De lik som fortsatte hamna på de kala metallbritsarna på rättsmedicinska i huvudstaden San Salvador bar spår av maras. I ett konferensrum mitt emot byggnaden med de kylskåpen där liken förvaras sitter Miguel Velasquez, rättsläkare och avdelningschef på de det salvadoranska rättsmedicinska laboratoriet. Han lutar sig tillbaka i den svarta läderstolen. Den vita tavlan på väggen visar statistik för antal döda för någon dag sedan eller två.

Miguel Velasquez erkänner utan omsvep att han tillhörde dem som inte trodde på vapenvilan. Han anser att de enda som tjänade på vapenvilan var gängen själva. I lugn och ro kunde de omorganisera sig och tjäna grova stålar på annan typ av brottslighet. – Vi fick visserligen inte längre in särskilt många medlemmar av maras under vapenvilan, men däremot busschaufförer, butiksinnehavare och unga män på 15 till 36 år. De flesta med tydliga tecken på att de utsatts för gängrelaterat våld. När de inte betalar för beskydd eller för lån de tagit står El Salvadors småföretagare inom tjänstesektorn i skottlinjen för gängen. Så även landets yngre befolkning.

– Ett annat problem med vapenvilan var att det blev en slags utpressning mot regeringen, som blev tvingade att leverera projekt som ungdomarna kunde få delta i, mot att de inte slog ihjäl varandra. Sen blev det valpolitik av det hela. Högern menade att avtalet spelade gängen i händerna. Vänsterregeringen tog avstånd och avtalet dog.

Bland gängmedlemmarna i Ilopango ger borgmästare Salvador Ruano en liknande förklaring.

– Den förre presidenten hade inte modet att öppet stödja vapenvilan. När vi sedan gick in i en valrörelse begick kandidaten från mitt parti ett liknande fel, han talade emot en verklighet som de flesta av vårt lands ungdomar lever varje dag. Kandidaten från regeringspartiet vann sen för att han var mer intelligent. Han nämnde inte ämnet alls. Storstilat talar Salvador Ruano om vikten av att som politiker ställa sig ovanför partigränserna och samarbeta för en lösning som gynnar alla. Minuten senare målar han upp den rådande freden i sin kommun som en enbart högerpolitisk lösning, utan stöd från vänstern. Sanningen är att, precis som han sa tidigare krävs en partiöverskridande överenskommelse för att detta ska fungera. Med sig på sitt besök hos de tomatplanterande gängmedlemmarna har borgmästaren Raúl Mijango, tidigare medlem av vänstergerillan FMLN och en av männen bakom vapenvilan 2012. Han driver på för att få igenom en ny vapenvila. Denna gång officiellt sanktionerad av regeringen och sina tidigare gerillakamrater.

– Siffrorna talar för sig själva. Detta var en landets mest våldsamma kommuner. Idag är det en av de minst våldsamma. Om vi kopierar detta i andra delar av landet skulle våldet minska överallt.

Raúl Mijango är djupt kritisk mot den sittande regeringen. Som svar på den våldsvåg som de senaste månaderna svept över El Salvador har regeringen svarat med att sätta in fyra militära bataljoner att stödja polisen i de värst utsatta områdena. Metoden känns igen från grannlandet Honduras.

– Men man får inte fred genom våld. Tro mig jag vet, säger Raúl Mijango. På rättsmedicinska i San Salvador talar även deras siffror för sig själva. I mars 2012 innan vapenvilan trädde i kraft fick de in 411 offer för dödligt våld. Under de tre första veckorna i maj i år hade de fått in 436. När månaden är slut kommer de rapportera 622 offer. Den dödligaste månaden i landet sedan inbördeskriget tog slut 1992. Miguel Velasquez ser tydligt att antalet offer ökar i takt med att polis och militär går på offensiv. Den sittande presidenten Salvador Sánchez Cerén var den tidigare presidenten Mauricio Funes vicepresident. Inför valrörelsen 2014 anklagade högerpartiet Arena regerande FMLN för att ha ingått en pakt med gängen. Som svar på anklagelserna höll både Funes och Cerén distans från allt vad ungdomsgäng och vapenvilor hette. Från att ha stött vapenvilan och även satsat 18 miljoner dollar på återintegrering av medlemmar i ungdomsgäng som ville lämna gängen vände regeringen projektet ryggen. Av rädsla för att förlora presidentvalet i mars förra året. Kortsiktigt tänkande för något som kräver en långsiktig lösning.

Bakom den lilla och trots allt osäkra lösningen i Ilopango står hela lokalsamhället, vilket enligt de inblandade är en nödvändighet för att det ska fungera. Men ryktena om kommunen är lika många som kritikerna: Borgmästaren och invånarna är själva medlemmar i maras. Gängen får betalt för att inte begå brott. Lite tyder på att något av detta stämmer.

– Vi vill bara leva och jobba som alla andra, säger Lester René Hérnandez och tittar på sin dotter Gabriella, 7 år. I skuggan under ett träd står hans flickvän, Gabriellas mamma, och pratar med sina väninnor. Enligt Lester har de alltid hållit ihop.

Fakta: Gängkrigen och vapenvilorna i El Salvador

Vapenvilan mellan gängen i El Salvador rådde från 14 mars 2012 till 23 maj 2014. Enligt forskaren dr Achim Wennmann, verkställande direktör för Geneva Peacebuilding platform lever 5 539 salvadoraner i dag tack vare vapenvilan. Vapenvilan skrevs till en början under av de två stora gängen Mara Salvatrucha och Barrio 18, men snart gick även flera av de mindre gängen med, som Mao Mao, La Maquina och Mirada Locos. Medan antalet dödade minskade totalt i hela landet ökade antalet i flera samhällen kända för tung narkotikasmuggling. Överlag visar dock statistiken att våldet minskade kraftigt i de kommuner som av gängen själva pekats ut som fredade zoner.

I en opinionsundersökning genomförd i december 2014, av UCA-universitet i El Salvador var åtta av tio salvadoraner emot att regeringen förde en dialog med gängen. Samtidigt stödde väljarna i lokalvalen 2014 de borgmästare som fört en dialog med gängen i sina kommuner. Antalet medlemmar av ungdomsgäng 2012 i El Salvador räknades till 20 000. I grannländerna Guatemala, 22 000 och i Honduras 12 000. Den absolut högsta koncentrationen av gängmedlemmar i regionen hade El Salvador med 323 gängmedlemmar per 100 000 invånare. Barrio 18 eller 18th street gang bildades av mexikaner på 1950-talet vid den 18:de gatan i östra Los Angeles. Under 1980-talet var gänget ett av de första gängen i staden att öppna sitt gäng för andra nationaliteter. Samtidigt kom många barn och ungdomar från inbördeskrigen i Centralamerika, framför allt El Salvador, till staden. Många av dem gick med i Barrio 18. Totalt beräknades gänget samla 35 000 medlemmar över hela Nordamerika 2012. Mara Salvatrucha bildades kring MacArthur-parken i Los Angeles i slutet av 1970-talet av salvadoraner. Ordet mara är slang för ”gäng”. Salvatrucha är en sammansättning av orden salvadoreño (salvadoran) och forell (trucha), som också är slang för listig/snabb. Gänget heter Mara Salvatrucha 13. Siffran 13 kommer sig av att gänget bildades i det område av Los Angeles som dominerades av den mexikanska maffian La Eme, som använde sig av siffran 13 för att särskilja sig från sina rivaler Nuestra familia som betecknade sig med siffran 14. Antalet medlemmar av MS-13 var 2012 ungefär 70 000 i hela Nordamerika.

Rivaliteten mellan Barrio 18 och MS-13 är stor. Det sägs att den härstammar från en fest på en parallellgata till Martin Luther King Boulevard i Los Angeles 1989. En medlem från Barrio 18 ska, enligt vittnen från båda gängen ha skjutit en medlem i MS-13. Fram till dess hade gängen sett varandra som vänner. Mirada Locos street gang är ett mindre gäng med ursprung i staden La Mirada, söder om Los Angeles. De bildades i slutet på 1970-talet som fotbollssupportrar, men utvecklades snart till ett gatugäng med medlemmar från Centralamerika. Andra mindre salvadoranska gäng som Mao Mao och La Maquina är av oklar härkomst. Mao Mao ska inte förväxlas med det ungdomsgäng med samma namn som under 1950-talet satte skräck i New York.

Studier gjorda av UCA-universitet visar att de första ungdomsgängen dök upp i El Salvadors storstäder på 1970-talet. I och med att många salvadoraner flydde till USA under inbördeskriget 1980-1992 kom de i kontakt med gängkulturen i framför allt Los Angeles, men även andra städer. När inbördeskriget var slut började USA deportera centralamerikaner tillbaka till sina hemländer, framför allt brottslingar. Väl tillbaka i sina hemländer hade de sällan några andra att vända sig till än sina gäng. Med hög ungdomsbrottslighet, stora sociala klyftor, god tillgång till droger och vapen växte sig gängen snart stora. Underblåsta av organiserad brottslighet och regionens narkotikakarteller. MS-13 och Barrio 18 har medlemmar i stort ett alla länder i Nordamerika, men enligt

FN:s organ för narkotika och kriminalitet UNODC pekar lite på att det rör sig om välorganiserade transnationella gäng, utan snarare rör det sig om löst organiserade gäng i olika länder med samma attribut och härkomst. UNODC lägger också relativt liten skuld för det utbredda våldet i regionen på ungdomsgängen. Visserligen minskar våldet vid vapenvilor, men socialt våld i hemmen och våld relaterat till den organiserade brottsligheten är fortsatt utbrett.

Källor: Utrikespolitiska Institutet, El Faro, Gangs in Central America, Global burden of armed violence 2015

Publicerad i Svenska Dagbladet den 21 juni 2015

Läs reportaget i SvD här!

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.