Ingen fred i sikte

När Donald Trump svor presidenteden stod fortfarande 8 400 amerikanska soldater kvar på marken i Afghanistan. Det längsta kriget i USA:s historia fortsätter.

Det var i stort sett tyst om Afghanistan under presidentvalskampanjen i USA. President Donald Trump har under sin första tid vid makten inte heller lämnat några klara besked kring vad han vill i Afghanistan, men det mesta tyder på att förra årets krigsupptrappning fortsätter i år. ”Ni är fantastiska människor. Vi står bakom er från hundra till tusen procent. Fortsätt slåss. Vi kommer att vinna”, sa presidenten på satellittelefon till amerikanska soldater stationerade i Afghanistan, när han dagen efter presidentinstallationen deltog på en militärbal i Washington.

Donald Trumps företrädare Barack Obama försökte markera ett slut på USA:s militära närvaro i Afghanistan i december 2014. De planerna fick skrinläggas när talibanerna och även andra väpnade grupper började ta kontroll över allt större områden i den afghanska arméns frånvaro.

När Donald Trump svor presidenteden den 20 januari i år stod fortfarande 8 400 amerikanska soldater kvar på marken i Afghanistan. Det längsta kriget i USA:s historia fortsätter. Enligt tidningen Wall Street Journal ska Donald Trump i ett telefonsamtal med Afghanistans president Ashraf Ghani ha frågat om det behövdes fler amerikanska soldater.

Enligt Wall Street Journals afghanska källa ska Donald Trump ha sagt att han ville fortsätta stödja afghanska säkerhetsstyrkor och möjligen även skicka fler soldater. I februari vädjade USA:s ledande militär i Afghanistan, general John Nicholson, om fler trupper. Exakt hur USA:s nya Afghanistanstrategi kommer att se ut är osäkert, men det är högst troligt att den nya försvarsministern, general James Norman Mattis, kommer att bistå Donald Trump när den utformas. Han har tjänstgjort på marken i Afghanistan.

Abdullah Abdullah, tidigare utrikesminister i Afghanistan och i dag de facto premiärminister i Ashraf Ghanis regering, välkomnade både Donald Trumps och John Nicholsons utspel. Han hoppas att stödet både till militären och för utvecklingsinsatser ska fortsätta. Samtidigt förklarade USA:s särskilda utredare för den afghanska återuppbyggnaden (SIGAR) i en rapport att den andel av landet som stod under den afghanska arméns kontroll minskat från 72 procent i november 2015 till 57 procent ett år senare. Talibanerna kontrollerar mer än 10 procent av territoriet och närmare en tredjedel av landet kontrolleras av andra väpnade grupper eller lokala krigsherrar, eller befinner sig mitt i stridslinjen.

Donald Trump vill satsa stort på USA:s försvar. Han vill se fler soldater och köpa in fler vapen och mer materiel, men samtidigt är det svårt att veta var han står i fråga om Nato, som spelar en stor roll i Afghanistan.

USA:s president har varit tydlig med att det krig han främst tänker föra är mot den Islamiska staten och andra väpnade grupper som utgör ett terrorhot mot USA. Det kan innebära att kriget i Afghanistan kan ändra fokus, bort från ett utdraget krig mot talibanerna mot mer riktade attacker på andra, enligt USA:s regering mer hotfulla, grupper i Afghanistan.

Utredningsinstitutet Afghan Analyst Network skrev i en artikel i början av året att striderna i Afghanistan lär trappas upp under året. Utsikterna för att fredsförhandlingarna mellan olika talibangrupper och den afghanska regeringen ska gå framåt ser de som små. Pakistan lär också fortsätta sitt stöd till talibaner både i Pakistan och i Afghanistan.

Talibanerna har officiellt sagt att Donald Trump bör avsluta kriget. ”Ansvaret för att få ett slut på det här kriget ligger på dina axlar”, konstaterade de samtidigt som de påpekade att USA hittills inte uppnått något med kriget, trots att det kostat långt mer än 1 000 miljarder dollar.

Publicerad i Afghanistan-nytt 1-2017

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.