– Ska vi uppnå en mer hållbar utveckling behöver näringslivet ta mer ansvar och staten gå in med tuffa styrmedel, säger Johan Kuylenstierna, vd på Stockholm Environment Institute.
Han är klimatoptimist och menar att det ligger i vårt eget intresse att gå över till mer förnybara energikällor. Om det och om ett FN som ryckte upp sig till klimatkonferensen i Paris 2015 talar han i fredagens Sommar i P1.
Egentligen ville han bli astronom, men matematik och fysik låg inte riktigt för Johan Kuylenstierna. Istället sökte han efter gymnasiet till Geovetarlinjen på universitetet.
Samtidigt publicerade FN:s klimatpanel (IPCC) sin första klimatrapport. Den hamnade i Johan Kuylenstiernas hög med kurslitteratur och på den vägen är det.
– Efter examen 1991 började jag jobba som lärare och doktorand på institutionen och inledde min egen forskning. Jag reste till Frans Josef-land i ryska Arktis och sen till Antarktisk med båt från Sydafrika och till Eldslandet i Chile. Det handlade om klimatforskning, men jag fick också uppleva något annat: Ryssland i samband med Sovjetunionens sammanbrott, Sydafrika efter apartheid och Chile efter Pinochet. Det var samhällen i förändring. Det har påverkat mig och min syn på hur miljö och utveckling hänger samman, säger Johan Kuylenstierna.
Hans mormor följde vid det förra sekelskiftet med diakonissor som hjälpte fattiga i Stockholms innerstad. Pappan arbetade inom näringslivet och mamman var sjuksköterska. Själv har han arbetat inom flera olika FN-organ och med den internationellt uppmärksammade Världsvattenveckan, World Water Week, som går av stapeln i Stockholm varje år.
Sedan fem år tillbaka leder han stiftelsen Stockholm Environment Institute med nio kontor runt om i världen. Stiftelsens huvudsakliga fokus är miljö, men Johan Kuylenstierna har också rivit ner den mur som länge skilde miljö- och utvecklingsfrågorna åt.
– Jag är från början en miljömänniska. Sen kom jag till FN i New York. Där möttes jag av ett starkt utvecklingsperspektiv och jag förändrades. För mig handlar det allt mer om att vi måste sätta människor och samhällen i centrum, även när vi ska lösa de stora globala miljöproblemen.
Åren på FN kom att prägla Johan Kuylenstierna mycket. Först genom vattenfrågor inom Agenda 21, som var den stora globala överenskommelse som blev resultatet av FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992.
Sedan som chefsrådgivare på FN-organet UN Water, vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom.
Inom FN mötte han politiken. Bland annat följde han den internationella förhandlingsprocessen inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 och blev egentligen inte så överraskad när den misslyckades. Till en början var Johan Kuylenstierna lika besviken som många andra, men snart kom han till insikten att misslyckandet var nödvändigt för att komma vidare.
Läs hela intervjun på Dagens Nyheter Global Utveckling