Regeringens modell för att beräkna hur mycket pengar som ska räknas av från biståndet för att finansiera delar av det svenska flyktingmottagandet får kritik av Riksrevisionen. ”Konsekvensen är att biståndet inte blir förutsägbart för UD och Sida och i förlängningen de insatser som de stödjer”, säger Númi Östlund, projektledare på Riksrevisionen.
Riksrevisionens rapport kommer bara en dag efter att regeringen föreslår att 6,4 miljarder kronor ska återföras till biståndsbudgetenpå grund av det minskade flyktingmottagandet. Detta efter rekordstora avräkningar från biståndet till flyktingmottagande så sent som i våras.
– Den modell som regeringen använder för att prognostisera, budgetera och också redovisa avräkningskostnader från biståndet gör inte att biståndet blir mer förutsägbart, utan snarare skapar den en ökad osäkerhet. Det ser vi exempel på just i år då vi först ser en avräkning på våren och sen en stor återflyttning på hösten. Det bästa vore att minska de tvära kasten så att man har en så god planeringshorisont som möjligt, säger Númi Östlund.
Enligt OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer är det tillåtet att använda biståndspengar till att finansiera flyktingmottagande under en flyktings första år i landet. Sverige har använt denna möjlighet sedan 1990-talet, i och med det stora flyktingmottagandet i spåren av krigen på Balkan. Sedan 2007 har avräkningarna mer än fördubblats till att utgöra mer än en fjärdedel av det totala biståndet.
Läs hela artikeln i OmVärlden