Näringslivet viktig partner för Agenda 2030

När världen förra året kom överens om Agenda 2030, en global handlingsplan med 17 mål för att uppnå en hållbar utveckling för alla till år 2030, gavs näringslivet en tydlig och viktig roll. ”Näringslivet är en viktig partner för att uppnå de globala utvecklingsmålen. Företag kan bidra genom sina kärnverksamheter och vi ber företag överallt att bedöma vilken påverkan de har, sätta upp ambitiösa mål och transparent kommunicera sina resultat”, sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Världshorisont har tittat på hur det rent praktiskt ska gå till.

När världens ledare antog Agenda 2030 i New York i september fanns också era representanter för världens många företag på plats, bl a Ericsson, H&M och Volvokoncernen. Så var inte fallet när FN antog millenniemålen 15 år tidigare. Vid den tidpunkten hade Volvo inte ens en ansvarig för hållbarhetsfrågor. Det var först 2004, när Malin Ripa anställdes, som företaget fick en person med ansvar för Corporate Social Responsibility (CSR, eller företags samhällsansvar). Idag är hon chef för CSR på Volvo Group.

– När jag började fanns det en uppförandekod, men ingen visste riktigt hur den skulle användas i den dagliga verksamheten. Min roll bestod främst i att som expert på CSR-frågor jobba med upp- förandekoden inom bolaget. Idag brukar jag säga att jag jobbar med affärsutveckling. Jag bryter ny mark och hittar nya sätt att göra affärer på. CSR och hållbarhetsfrågor har blivit en naturlig del i företagens strategier, säger Malin Ripa.

Själva fenomenet CSR föddes ungefär samtidigt som det moderna biståndet, på 1950- och 1960-talet, men det var först på 1990-talet som det slog igenom på allvar. Alla företag skulle plötsligt ta fram en uppförandekod för ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande.

Global Compact

Parallellt med millenniemålen lanserade FN Global Compact, en pakt med det globala näringslivet i CSR-frågor. Initiativet, som rymmer era principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och antikorruption, har vuxit genom åren. Hittills har 8 000 företag världen över skrivit under, varav 200 svenska.

Genom Global Compact har alla de företag som anslutit sig kunnat bidra till arbetet med att ta fram de nya utvecklingsmålen, Agenda 2030. Flera svenska företag har engagerat sig. Enligt Malin Ripa handlar det inte bara om att Agenda 2030 kommer få stor betydelse för utvecklingen i världen. Det handlar också om hur företag kommer göra affärer i framtiden.

– När nu statsöverhuvuden från hela världen har skrivit under agendan ska de inkludera målen i beslutsfattandet. Det gör att målen kommer få en hel del kraft i kommande lagstiftning, i normer och förväntningar. Det innebär för vår del att vi behöver arbeta fram strategier utifrån detta och även titta på hur agendan kan stötta våra affärer, säger Malin Ripa.

Volvo har beslutat att fokusera på fyra av de 17 målen. Det är mål 3 om hälsa, som bland annat rör trafiksäkerhet, mål 9 och 11, som handlar om att bygga motståndskraftig infrastruktur och hållbara städer, och mål 13 om att stoppa klimatförändringarna.

– Men vi kan inte satsa på dessa mål på bekostnad av de andra målen, utan när vi designar våra projekt så försöker vi maximera nyttan så att de även bidrar till andra mål, säger Malin Ripa.

Genomtänkt ramverk

Precis så tycker journalisten och föreläsaren Per Grankvist, som sedan tio år är specialiserad på CSR, att näringslivet ska jobba med Agenda 2030. Han tycker att varje företag ska sätta sig ner med de 17 målen och de 169 delmålen, gå igenom dem, se vilka av dem som påverkas mest av företagets verksamhet och bocka av dem.

– Utvecklingsmålen är en global definition för vad vi vill åstadkomma för att uppnå en schysstare, mer hållbar och rättvis värld. De utgör ett tydligt och mer genomtänkt ramverk som företag kan förhålla sig till, säger Per Grankvist.

När Per Grankvist studerat Agenda 2030 och varit ute och träffat företagare runt om i Sverige har han förvånats över hur mycket sunt förnuft utvecklingsmålen trots allt handlar om. Han påminner om att alla företag vill tjäna pengar.

– Om vi använder mindre energi sparar vi pengar. Det är ju egentligen sak samma om det gynnar miljön. Om vi inte bränner ut personalen är det också klart vi tjänar pengar. Vi behöver inte betala sjukskrivningskostnader, lära upp ny personal eller ta in någon från Manpower, säger Per Grankvist.

Näringslivet drivs av vinstintresse och ser sig alltid om efter nya investeringsmöjligheter, men vill också spara pengar genom att utveckla mer hållbara affärsstrategier. FN och de som jobbar med utvecklingsfrågor vill å sin sida utnyttja den privata sektorns innovationskraft, möjligheter att skapa arbetstillfällen och slussa in kapital på nya marknader. Det är lite av en win-win-situation.

Ren affärsnytta

Parul Sharma, CSR-chef på advokatfirman Vinge och ordförande i regeringens delegation för genomförandet av Agenda 2030, ser inte hur näringslivet skulle kunna ställa sig utanför Agenda 2030.

– Det handlar om ren och skär affärsnytta, säger hon.

För Parul Sharma passar företagens CSR-arbete som handen i handsken på Agenda 2030.

– Om du tittar på definitionen av CSR idag, såsom det är definierat av EU-direktiv och globala initiativ som Global Compact, står det på fyra ben. De är mänskliga rättigheter, miljö, antikorruption och arbetsrätt. Slår du ut de pelarna passar de in på vartenda moment i utvecklingsmålen, säger Parul Sharma.

Men det går inte som företagare att bara säga att de där nya utvecklingsmålen verkar bra, ”de ska vi jobba med”, menar Parul Sharma. Att jobba med Agenda 2030 kräver att företagen förstår att de behöver förändra sitt sätt att göra affärer.

Som Malin Ripa beskriver att Volvo gjort behöver företagen gå igenom målen och fråga sig vilka förändringar som behövs och hur de påverkar alla anställda. De som jobbar med motorutveckling behöver förstå att deras arbete påverkar klimatet och att de kan bidra till att uppnå Agenda 2030. På inköpssidan går det att ställa krav på leverantörerna så att de har schyssta arbetsvillkor.

– Jag tror att utmaningen för många företag är att verkligen ta in detta och förklara så konkret som möjligt för sina medarbetare vad Agenda 2030 innebär för dem. För det är först när medarbetarna känner sig delaktiga som vi kan få momentum i det här, säger Malin Ripa.

Nytt ledarskap

För att nå ut till medarbetarna och påverka hela verksamheten behövs det chefer som kan driva på. Parul Sharma vill se ett nytt, fräscht ledarskap med pondus, som kan driva frågor kring hållbar utveckling inom näringslivet.

Företag behöver också dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, men även samverka med offentlig sektor. Malin Ripa lyfter det svenska nätverket Swedish Leadership for sustainable development, som samordnas av den svenska biståndsmyndigheten Sida. Här möts sedan tre år tillbaka 20 svenska företag för att tala om företagande och hållbar utveckling.

För att uppnå Agenda 2030 måste privat och offentlig sektor samverka, även med civilsamhälle och forskarvärlden, i gemensamma projekt. Genom bistånd kan även världens svagaste stater få hjälp med att bygga upp och stärka statliga institutioner och förvaltning. Då ökar också möjligheterna för företag att investera och bidra till utveckling.

Publicerad i Världshorisont 2-2016

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*