Nicaragua mot kaos – Sverige skänker miljoner

Våldsamma protester, hundratals döda och avgångskrav på president Daniel Ortega. Nu har Sverige beslutat att ge 10 miljoner kronor för att stärka demokratin i Nicaragua. Men presidentens närmaste man, Paul Oquist Kelley, anklagar nu i en exklusiv SvD-intervju den organisation som Sverige vill stödja för att ta demonstranternas parti.

Efter fyra månader av våldsamma protester har ett bedrägligt lugn lagt sig över Nicaragua. Men från flera håll lyfts varningar om att förtrycket av oppositionella och demonstranter fortsätter. Bland annat används en nyinstiftad antiterrorlagstiftning för att ställa fler av dem inför rätta som terrorister.

Det som den 18 april började som en oppositionell protest mot en reform av pensionssystemet övergick snart i en missnöjesstorm som snabbt spred sig över landet. Allt fler demonstranter krävde president Daniel Ortegas avgång och nyval. Demonstranterna möttes av tungt beväpnad polis, militär och regeringsvänliga så kallade civila försvarsgrupper, eller paramilitärer.

Under de fyra senaste månaderna har 322 personer dödats under protesterna, enligt Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR), varav ett tjugotal poliser.

Fler än 1 800 personer hade skadats, tusentals fängslats och 23 000 nicaraguaner har sökt asyl i grannlandet Costa Rica. IACHR är en del av Amerikanska staternas organisation, som i en skarp rapport har lagt skulden för det omfattande våldet på den nicaraguanska regeringen. Organisationen kräver ett omedelbart slut på vad den kallar statligt förtryck och bildade i förra veckan en särskild arbetsgrupp för att finna en lösning på konflikten.

– Det är inget som vi har bett om. Det är en solklar intervention i vårt lands interna angelägenheter. Det här är en fråga som måste lösas av nicaraguanerna själva och inte av utländska krafter med egna agendor, säger Paul Oquist Kelley till Svenska Dagbladet på telefon.

Han uppger att regeringen har utsatts för ett kuppförsök.

– Man använde sig av psykologisk krigsföring med propaganda och falska nyheter på massiv skala som fått fäste i både nationell och internationell media, men framför allt på sociala medier. De som låg bakom det hela var högerkrafter i USA. Det handlar om framför allt senatorer med kubansk bakgrund som helst skulle vilja invadera Kuba, men eftersom det inte går har de gett sig på Nicaragua istället, säger Paul Oquist Kelley, som är minister för nationell planering.

Han anser att USA med hjälp av bistånd har stött vad han kallar för kuppmakare och terrorister i Nicaragua med ledarskapsutbildningar och kurser i medborgarjournalistik.

Den nicaraguanska regeringen lägger skulden för våldet på demonstranterna. Under protesterna har tusentals människor gripits och fängslats. Även om många släppts fria sitter ungefär 400 personer fortfarande i fängelse, enligt nicaraguanska människorättsorganisationer, varav 137 ska ställas inför rätta för terrorbrott.

Ingen av de gripna är poliser eller paramilitärer. Ändå menar såväl IAHCR som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att mycket tyder på att såväl polisen som paramilitärerna kan ha gjort sig skyldiga till inte bara övergrepp, trakasserier och misshandel – utan även mord.

Regeringen avfärdar den internationella kritiken som en del av kuppmakarnas propaganda. Bland annat beskriver utrikesdepartementet för journalister hur IACHR medvetet försöker dölja att kuppmakarna har mördat poliser, regeringstjänstemän, regeringstrogna aktivister och oskyldiga civila.

Sverige har fattat beslut om att ge 10 miljoner kronor för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Sedan det stod klart att biståndsmyndigheten Sida återupptar det sedan åtta år avbrutna biståndet till Nicaraugua har IACHR sökt svenskt bistånd för att kunna fortsätta sitt arbete.

– Vi vet ännu inte hur de här pengarna ska fördelas, men vi har fått en ansökan från IACHR som tillsatt en expertgrupp för att ta fram en oberoende utredning av våldet och dödandet i Nicaragua. Sen har vi en hypotes om att det skulle vara intressant att kunna stödja FN:s människorättsarbete i landet, säger Torgny Svenungsson, enhetschef för Latinamerika och västra Balkan, på Sida.

Sida har enligt honom inte haft någon kontakt med den nicaraguanska regeringen. Paul Oquist Kelley känner inte heller till det svenska stödet.

– Vi ställer oss positiva till stöd som kan leda till överenskommelser mellan parterna här i Nicaragua. Men de behöver vara objektiva och oberoende observatörer som inte lägger sig i vårt lands interna angelägenheter. Det är också viktigt att stödja återupprättandet av lag och ordning, säger Paul Oquist Kelley.

Den expertgrupp som ansökt om svenskt bistånd säger sig bli motarbetad av den nicaraguanska regeringen. Den har inte fått tillgång till alla polisiära och rättsliga handlingar som rör de brott som nicaraguanska åklagare menar har begåtts under protesterna. Ingen har heller fått medverka vid rättegångar som hålls inför stängda dörrar mot några av de terroranklagade demonstranterna.

Såväl utrikesminister Margot Wallström (S) som Sveriges ambassadör för Nicaragua, Anders Kompass, har i möten med Nicaraguas utrikesminister uttryckt en oro för utvecklingen i landet. De har enligt svenska utrikesdepartementet fördömt våldet och krävt att de ansvariga ställs inför rätta, och att den nicaraguanska regeringen återupprättar rättssäkerheten.

Sverige gav under perioden 1979–2010 ungefär 6,8 miljarder kronor i bistånd till Nicaragua, varav drygt en miljard kronor gick till insatser för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter.

Fakta/Paul Oquist Kelly

Paul Oquist Kelleys far Paul Öquist föddes i Svensbyn i Norrbotten och migrerade på 1930-talet till USA.

När Daniel Ortega i spetsen för den sandinistiska vänsterrevolutionen tog makten i Nicaragua 1979 migrerade Paul Oquist Kelley och blev nicaraguansk medborgare.

I dag är han minister för nationell planering i den nicaraguanska regeringen och räknas som en av Daniel Oertegas närmaste män. Han delar för närvarande även ordförandeposten i FN:s Gröna klimatfond med den svenska diplomaten Lennart Båge.

Läs också: Två av tre vill att presidenten avgår

Publicerad i Svenska Dagbladet den 26 augusti 2018

«

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.