Fredsprocessen i Colombia har stannat upp

I maj hålls presidentval i Colombia men fredsprocessen i det våldsdrabbade landet har stannat upp. Högerpartiet som är emot fredsavtalet vinner mark och fack- och bondeledare varnar för att drogmaffian och paramilitära grupper tjänar på att skapa politisk oro.

I mars i år publicerade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, UNHCHR, en rapport som visar att det politiska våldet fortfarande är utbrett i Colombia. Förra året mördades 121 människorättsförsvarare.

Det colombianska freds och utvecklingsforskningsinstitutet Indepaz säger att ytterligare 36 aktivister dödats under årets första månader.

Morden skedde framför allt i områden som tidigare kontrollerades av den numer avväpnade vänstergerillan Farc. Enligt UNHCHR dödades närmare två av tre människorättsförsvarare i dessa områden.

Ansvariga är, enligt rapporten, väpnade kriminella grupper, paramilitärer och den fortfarande aktiva vänstergerillan ELN.

– Colombia är fortfarande ett land i konflikt. Fred handlar om rättvisa och ska vi säga att vi lever i fred måste det också finnas rättvisa. Fredsavtalet i Havanna är bra men så länge det finns miljoner colombianer som fallit offer för konflikten och inte fått någon kompensation, miljoner som tvingats bort från sin mark och drabbats av en ekonomisk politik som stödjer illegal utvinning av mineraler kan vi inte tala om rättvisa, säger Sterlin Londoño Palacios när Arbetet Global träffar honom intill Klara kyrka, i Stockholm.

Sterlin Londoño Palacios är präst i Quibdó, regionen Chocó i västra Colombia.

Han fungerar bland annat som rådgivare åt småbonde- och ursprungsbefolkningsrörelsen Cocomopoca. Enligt honom är fortfarande ELN och paramilitära grupper ett hot mot lokalbefolkningen i Chocó.

– Farc har lämnat in sina vapen men konflikten lever än. För att få verklig fred krävs en långsiktig och hållbar politik som ger mark att odla åt bönderna och människor en chans att kräva sina rättigheter utan att riskera att dödas, säger han.

Enligt Indepaz tillhör många av dem som dödas landets ursprungsbefolkning och afrocolombianska befolkningen. Sterlin Londoño Palacios förklarar att dessa folkgrupper ofta lever på mark som är rik på mineraler.

Det är mark som de väpnade grupperna vill åt då det finns mycket pengar att tjäna på utvinning av resurserna.

Ledaren för den nationella colombianska fackförenings- och småbonderörelsen Fensuagro, Eberto Díaz är positivare till fredsprocessen.

Han träffar Arbetet Global utanför riksdagen där han precis talat om situationen i Colombia med svenska riksdagsledamöter.

– Vi värderar fredsavtalet och fredsprocessen mycket högt. Det är symboliskt viktigt att den sittande regeringen och den tidigare gerillan Farc undertecknat ett avtal som desarmerat kriget. Vi har klivit in i en ny politisk process nu men visst skulle vi önska att genomförandet av avtalet var bättre, säger Eberto Díaz.

Liksom Sterlin Londoño Palacios och organisationerna UNHCHR och Indepaz beskriver Eberto Díaz ett Colombia där det fortfarande pågår en konflikt. Paramilitärer, ELN och narkotikakartellerna gör sig ständigt påminda.

Han menar att många av dem som dödas är aktiva inom fackföreningsrörelsen, vänsterpolitiska grupper eller personer ställer krav på stärkta rättigheter för småbönder, ursprungsbefolkningen och den afrocolombianska befolkningen.

– Paramilitärerna och de grupper som arbetar för narkotikamaffiorna går de stora markägarna och de privata företagarnas ärenden. Det handlar om grupper som inte är intresserade av fred. Det är en bakåtsträvande sektor med stor ekonomisk makt, som även sitter i parlamentet, säger Eberto Díaz.

Den 11 mars i år hölls det parlamentsval i Colombia. Högern med flera företrädare, som stod bakom nej-kampanjen i folkomröstningen om fredsavtalet, gick starkt framåt. Däremot fick inte högern någon majoritet. Flera mittenkandidater gick också framåt. Den tidigare vänstergerillan Farc gjorde däremot ett dåligt val.

– Tyvärr ledde valet till ett status quo och framtiden ligger i händerna på de mest bakåtsträvande krafterna i det colombianska samhället. Det handlar om sektorer som inte är helt öppna med hur de ser på demokrati, säger Eberto Díaz.

Om drygt en och en halv månad, den 27 maj, är det presidentval i Colombia. Enligt opinionsundersökningarna finns hittills ingen kandidat som kan få mer än de 50 procent av rösterna som krävs för att vinna i en första valomgång.

Det blir troligen en andra valomgång den 17 juni.

Högerkandidaten Iván Duque Márquez lär, enligt flera opinionsundersökningar vinna den första valomgången. Han företräder den tidigare presidenten Alvaro Uribes parti Centro Démocratico och är mycket kritisk till fredsavtalet. Som opinionen pekar nu lär han ställas mot vänsterkandidaten Gustavo Petro i en andra valomgång. I en andra omgång kommer den politiska mitten att bli avgörande för resultatet.

Sterlin Londoño Palacios tycker inte att det spelar så stor roll vem av kandidaterna som vinner. Enligt honom har ingen av dem lyckats presenterat en politik som verkligen skulle bidra till en fred som inkludera alla delar av det colombianska samhället.

Eberto Díaz hoppas att inte Iván Duque Márquez vinner. Han menar att Centro Démocratico hotar hela fredsprocessen. Även de pågående fredssamtalen mellan regeringen och ELN-gerillan.

– Ingen fred i Colombia kommer vara fullständig så länge det pågår någon form av väpnad politisk kamp, säger Eberto Díaz.

Artikeln publicerades på Arbetet Global

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*