EU och Amnesty fördömer brutalt våld i Nicaragua

Yerling Aguilera och Jessica Cisneros

Den 31 maj röstade en stor majoritet av EU-parlamentets ledamöter för att kraftigt fördöma den nicaraguanska statens våld mot civila. Parlamentet krävde också nyval, bara timmar efter att ytterligare 16 personer dödats och 88 personer skadats i ytterligare konfrontationer i flera städer i Nicaragua. – Det råder terror i hela landet. Det finns inget säkert ställe i Nicaragua, utom på kyrkogården dit vi alla ska förr eller senare, säger Yerling Aguilera, en nicaraguansk aktivist på besök i Sverige.

Inför EU-parlamentets omröstning om att fördöma våldet i Nicaragua den 31 maj presenterades siffror som sade att sedan protesternas början den 18 april hade 84 personer dödats, 860 skadats och 400 fängslats. Det är i stort sett samma siffror som Amnesty International rapporterade i sin rapport Shoot to kill – Nicaraguas strategy to repress protest den 29 maj.

Med rapporter om ytterligare våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och nicaraguanska säkerhetsstyrkor och regeringsvänliga civila personer natten till 31 maj har nu fler än 100 personer dödats och nästan 1 000 skadats.

De nicaraguanska regeringen med Daniel Ortega i spetsen har helt tappat kontrollen över situationen i landet. Det som började med att polisen, enligt nicaraguanska människorättsförsvarare, den 18 april besköt demonstranter med gummikulor har utvecklats till vad som närmast kan liknas vid en intern väpnad konflikt. Nicaraguas vice polischef sade den 31 maj att regeringsvänliga demonstranter attackerats av motdemonstranter beväpnade med eldvapen och granater.

– Vi behöver hjälp av internationella organisationer för att påverka regeringen i Nicaragua att stoppa förtrycket och öppna upp för en process som kan leda till mer frihet för nicaraguanerna, säger Jessica Cisneros, en nicaraguansk aktivist på besök i Stockholm.

Yerling Aguilera och Jessica Cisneros är inbjudna till Sverige av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att berätta om situationen i Nicaragua. De har varit med sedan protesterna inleddes och representerar gräsrotsrörelser som involverar ungdomar och studenter och lärare vid universiteten.

– Jag engagerade mig i de sociala rörelserna i Managuaförorten Ciudad Sandino redan för två år sedan. Vi var flera som ville göra unga människors röster hörda i protest mot regeringens politik, men vi ville också visa solidaritet med bönderna ute på landsbygden, säger Jessica Cisneros.

Yerling Aguilera som till vardags är universitetslärare har länge varit engagerad för kvinnors och bönders rättigheter. De var båda två med i demonstrationer mot regeringens förslag på ett nytt socialförsäkringssystem den 18 april. Sedan dess har de fortsatt att protestera.

En av de första personer som dödades i protesterna var den 22-årige universitetsstudenten Moroni Jacob López. Jessica Cisneros stod vid hans sida.

– Polisen har listor på personer de vill bli av med, som de delar ut till motdemonstranterna. Jag har varit tvungen att fly för livet mer än en gång. Jag sprang med Moroni Jacob när han sköts. Det var ett proffs som sköt. Ett skott i pannan och ett i bröstet, från långt håll. Jag tror de placerat ut prickskyttar, säger Jessica Cisneros.

Jessica Cisneros växte upp med historierna om den sandinistiska revolutionen och kampen för social rättvisa mot diktatorn Somoza och sedan den USA-finansierade högergerillan Contras.

– Det påminner mycket om vad vi upplever just nu, men det är också annorlunda, för det handlar inte om två beväpnade grupper som slåss mot varandra, utan nu är det en grupp som utför en massaker på en obeväpnad civilbefolkning, säger Jessica Cisneros.

Yerling Aguilera beskriver sig som sandinist sedan födseln. Hon växte upp med vad hon kallar den sandinistiska kampen.

– Men det har inget med den politik som regeringen för nu att göra. Sandinismen är en ideologi för social rättvisa. Vad vi ser nu är vad vi kallar en ortegism, som är praktiskt taget nyliberal. Ortegas förändring har pågått sedan 1990-talet då han ingick en pakt med den liberale före detta presidenten Arnoldo Aléman, sedan förbjöd han abort och vände kvinnorna, de feministiska rörelserna och slutligen arbetarna i textilfabrikerna ryggen, säger Yerling Aguilera.

De två aktivisterna beskriver ett långsamt eskalerande förtryck. De menar att under Daniel Ortegas och sandinistpartiet FSLN:s tid vid makten, från 2007, har det som statsanställd blivit omöjligt att kritisera regeringen. De berättar om hur studenter vägras stipendier eller forsknings- och lärartjänster om de uttrycker kritik eller deltar i demonstrationer.

Jessica Cisnero eller Yerling Aguilera talar också om hur polis slagit till mot textilfabriker där de anställda velat organisera sig fackligt och mot bönder som protesterat mot stora infrastrukturprojekt. Sedan Daniel Ortega år 2013 presenterade planer på att bygga en kanal genom landet har bönder genomfört mer än 100 demonstrationer, varav flera stoppats med våld av polis.

– Det som händer nu är en effekt av all den ackumulerade frustration som grott i landet i flera år. Folk har till slut förlorat den rädsla de haft för att höja sina röster, men nu har vi brutit regeringens monolog om att allt är bra, tillväxten god och att allas åsikter respekteras, säger Yerling Aguilera.

Varken Jessica Cisnero eller Yerling Aguilar säger sig vara rädda, men de senaste veckorna har de hotats, blivit beskjutna, fått stenar kastade på sig och väntat på att plötsligt bli skjutna eller utsättas för sexuella övergrepp.

– Det råder terror i hela landet. Det finns inget säkert ställe i Nicaragua, utom på kyrkogården dit vi alla ska förr eller senare, säger Yerling Aguilera.

De säger sig inte veta hur det ska sluta. Att våldet skulle ta sådana proportioner som det tagit trodde de inte. De tror att risken för ytterligare en eskalering är stor, där ledande personer inom proteströrelsen kan kidnappas, försvinna eller avrättas.

– Mycket beror på hur länga folk orkar hålla emot på gatorna och hur regeringen svarar fortsättningsvis, säger Yerling Aguilera.

Den katolska kyrkan i Nicaragua har försökt medla i konflikten, men efter onsdagens attacker på demonstranter i flera städer avsade sig kyrkan sin medlande roll. I ett uttalande den 31 maj sade företrädare för kyrkan att de inte tänker återuppta medlingen så länge folk förtrycks och mördas av grupper som står regeringen nära.

EU-parlamentet anser att det krävs ett nyval i Nicaragua. Liksom Amnesty International och Internamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, IAHCR, vill de se ett slut på våldet, förtrycket och manar till dialog. Framför allt läggs skulden på Daniel Ortega och hans regering, som också anses ha begränsat yttrande- och pressfriheten i landet genom att tillåta attacker på journalister och medier.

Artikeln publicerades på Amnesty Press webb.

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.