En internationell panel ledd av María Silva Guillen, tidigare kommissionär för den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, kunde i dag konstatera att Honduras bryter mot de flesta konventioner för de mänskliga rättigheter som landet skrivit under. Detta efter att panelen lyssnat på vittnesmål för flera övergrepp i den blodiga markkonflikt som plågar den bördiga Aguándalen i norra Honduras.

– Vi genomförde en fredlig manifestation för att kräva den mark som vi har rätt till, när polisen och militären kom och sköt mot oss, berättar Neftaly Esquivel, tidigare en av ledarna för en jordockupation i nedre Aguán. Jag sprang därifrån. De jagade mig och sköt mig i höften. Jag föll samman och de kom efter mig och slog mig med sina vapen. Jag kan fortfarande inte använda benet.

Neftaly Esquivel är en av flera jordlösa bönder som vittnar inför den panel som samlats i Tocoa, Colón, i Aguándalen. De berättar om grova övergrepp av inte bara poliser och militärer, utan även av de privata säkerhetsvakter som är anställda av de stora markägarna i regionen.

Sedan ett tiotal år tillbaka har tusentals jordlösa bönder i Aguándalen beslutat sig för att om inte staten tänker hjälpa dem få tillbaka den mark som de anser vara deras så tar de saken i egna händer. Stora arealer av den mark de från och till har ockuperat tillhör Honduras rikaste man, Miguel Facussé, ägare till företaget Dinant Group.

Konflikten är en kvarleva från den jordreform som Honduras inledde 1975, men aldrig avslutade. 1992 införde regeringen en lag om modernisering och utveckling av jordbrukssektorn som i korthet gick ut på att liberalisera jordbrukssektorn. I jakt på mer mark sökte Facussé och andra förmögna ägare av större markarealer upp de kooperativ som fått mark genom jordreformen och erbjöd sig att köpa deras mark.

Trots att det var ett direkt brott mot lagen om jordreform sålde flera kooperativ marken. Enligt lagen om jordreform kan den mark som delats ut av det statliga jordbruksinstitutet INA bara säljas tillbaka till INA. Tjänstemännen på INA såg genom ögonen på försäljningarna och i flera kooperativ tog ledningen pengarna för försäljningen av marken medan medlemmarna blev utan. Majoriteten av kooperativen hade vid detta lag gått i konkurs sedan regeringen devalverat valutan Lempira.

Med en ny ledning på INA och en ny generation ledare i kooperativen ifrågasattes det som skedde under 1990-talet. Flera kooperativ gick samman i större bonderörelser, som under stora delar av 2000-talet genomförde demonstrationer och mindre jordockupationer.

När president Manuel Zelaya kom till makten 2006 tog han snart bonderörelsernas krav till sig. I juni 2009 skrev hans regering under ett avtal med 3 000 bönder och lovade dem stora arealer mark. Tio dagar efter att avtalet skrevs under störtades Manuel Zelaya i en kupp, stödd av bland andra Miguel Facussé.

– Under 1980- och 1990-talet var jord något sekundärt i Honduras, säger María Silva Guillen. Nu är det något mycket prioriterat, framför allt i spekulationssyfte. Marken är värd mycket då den kan användas för att odla monokulturer av oljepalm eller sockerrör för biobränslen eller för brytning av mineraler.

Till detta ska den allt större närvaron av mexikanska narkotikakarteller läggas. De är i stort behov av mark där de kan lasta om små plan och snabba båtar med narkotika. En smuggling som naturligtvis sker med ägarnas och det lokala rättsväsendets goda minne, mot betalning.

Sedan statskuppen den 28 juni 2009 har markkonflikten i Aguándalen intensifierats och har utvecklats till den allvarligaste markkonflikten i Centralamerika idag. Trötta på ouppfyllda löften har bönderna tagit saken i egna händer och ockuperat stora arealer mark. Ockupationena har lett till våldsamma konfrontationer med markägarnas privata säkerhetsvakter, polis och militärer. De senaste tre åren har 47 bönder, fyra säkerhetsvakter och en journalist dödats.

Inget av dödsfallen har ännu lett till någon rättegång. Inte heller har markkonflikten kommit närmare en lösning. Bönderna anklagar de privata säkerhetvakterna, polis och militär för att gå markägarnas ärenden. Markägarna pekar ut bönderna och de organisationer som stödjer dem som revolutionärer stödda av Venezuelas president Hugo Chavéz.

Regeringen har inte gjort mer än att stationera ut 1 700 soldater i dalen. Detta utöver lokal polis och de 300 privata säkerhetsvakter som redan rör sig området.

På grund av den eskalerande konflikten har internationella organisationer som FIAN International, bonderörelsen Vía Campesina och Kyrkornas världsråd (där bland andra Svenska Kyrkan och den svenska biståndsorganisationen Diakonia ingår) arrangerat dagens konferens om situationen i Aguándalen. I närvaro av FN:s högkommissionariat för de mänskliga rättigheterna, EU:s ambassadör i Honduras och Interamerikanska Kommissionen för de mänskliga rättigheterna och många andra internationella organisationer krävde panelen att Honduras regering agerar för att omedelbart utredda alla fall av övergrepp på de mänskliga rättigheterna.

Panelen menade också att Honduras måste genomföra en jordreform och utreda försäljningen av all mark under 1990-talet.

– Dessutom bör Europeiska unionen, som inom kort ska skriva under ett frihandelsavtal med Honduras, ställa in avtalet tills alla övergrepp i Aguándalen är utredda, säger María Silva Guillen.

Enligt panelen har den honduranska staten inte bara varit handlingsförlamad i fråga om markkonflikten i Aguándalen, den har även negligerat den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheternas krav på att hotade bönder, människorättsförsvarare och journalister i Honduras måste få beskydd.

Under våren har 3 500 bönder, INA och Miguel Facussé kommit överens om att bönderna får köpa 4 046 hektar mark, som de ockuperar, mot marknadspris. I mitten av maj hotade Facussé bönderna offentligt att han skulle tvinga bort dem om de inte betalade senast 31 maj.

INA har lovat att staten, mot sex procents ränta, ska låna bönderna de 500 miljoner Lempira de behöver för att betala. Den mark Facussé nu erbjuder att sälja dem köpte han illegalt av dem på 1990-talet till ett värde av 30 miljoner Lempira (i dagens penningvärde).

– Hur kan han hota bönderna med att tvinga bort dem? frågar sig María Silva Guillen. För att tvinga bort jordockupanter krävs ett domstolsbeslut, något som han inte har. Det visar bara på de nära sambanden mellan de förmögna markägarna och regeringen.

Trots att det begås uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna i Aguándalen och att ägarnaförhållanden på stora arealer odlad åkermark är osäkra finansieras Dinant Group av både Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken. Både den tyska utvecklingsbanken DEG och det brittiskt energiföretaget EDF, som förmedlar utsläppsrätter, har tagit sina händer från Dinant Group och Miguel Facussé.

Sedan i augusti förra året kan Dinant Group sälja utsläppsrätter till bland andra den europeiska marknaden. Försäljningen bygger på företagets produktion av biogas från palmolja.

Fakta

• Jordreformen 1974 skulle ha förmedlat 600 000 hektar mark till 120 000 bönder. Reformen har aldrig genomförts och antalet jordlösa bönder räknas idag till 200 – 300 000.
• Den nuvarande regeringen i Honduras valdes i allmänna val i november 2009. Valen administrerades av den kuppregering som tog makten den 28 juni 2009, varför dess legitimitet ifrågasätts av flera sektorer i det honduranska samhället.
• Honduras är inte bara ett av de fattigaste länderna i Latinamerika, utan ett av världens mest våldsamma länder. Antalet övergrepp på de mänskliga rättigheterna har ökat markant sedan statskuppen 2009.
• Panelen på konferensen i Tocoa bestod, förutom av María Silva Guillen, av representanter från Diakonia Sverige, Internationella federationen för de mänskliga rättigheterna, Habitat International, Hunter´s College i New York, Latin America Working Group, Internationella unionen för jordbruksarbetare UIT, Lutherska världsfederationen, ACT Alliance, Trocaire, Vía Campesina och FIAN International.