Efter oljebubblan: Tvingas sälja reservdelar och smink

Demonstration i Caracas, Venezuela

Sonen har flytt till Sverige – själv måste han stanna i krislandet. Största utmaningen: Att få mat på bordet. Jesús Enrique Preto är en av många vanliga venezuelaner som drabbats när oljebubblan sprack i Latinamerikas en gång rikaste land.

De hade ett gott liv i huvudstaden Caracas. Jesús Enrique Preto hade ett bra jobb och hade inga problem med att ta hand om sin familj ekonomiskt.

– Min fru slutade jobba när barnen var små. Jag hade ett bra jobb och kunde försörja familjen medan min fru tog hand om barnen och så småningom började sälja hårvårdsprodukter och smink på internet för att dra in lite extra pengar, säger Jesús Enrique Preto och minns tillbaka hur deras liv var för tio år sedan.

I dag funderar han på att följa de närmare tre miljoner människor som flytt landet undan våld och ekonomisk kollaps.

Jobbet har han förlorat. Både han och hans fru Rosa lever på att göra affärer på svarta marknaden via internet. Hade det inte varit för hans föräldrar hade förmodligen lämnad landet. 

Han kan inte ta hand om föräldrarna ekonomiskt, men för att överleva i huvudstaden Caracas krävs det i dag ännu mer än pengar. För att gå ut på gatan och hitta mat behövs både kontakter och mod.

– Människan har inte längre något värde här. När du går ut på gatan vet du i ärlighetens namn inte om du ska komma hem. De som rånar och dödar vet att de gör det ostraffat. Min fru har rånats och min son blev misshandlad och hotad till döden. Han flydde till Sverige för två år sedan, säger Jesús Enrique Preto.

Sonen Moises bor fortfarande kvar i Sverige. Detta efter att under en längre tid ha trakasserats av personer trogna president Nicolás Maduro. Att Jesús Enrique Preto inte är någon större fan av varken presidenten eller hans företrädare Hugo Chávez gör han ingen hemlighet av.

Jesús Enrique Preto kopplar inte osäkerheten och våldet direkt till regeringen, men däremot till bristen på mat och hög arbetslöshet. Venezuelaner själva ansåg redan 2013 när Nicolas Maduro kom till makten att landet var det mest osäkra i världen, enligt opinionsinstitutet Gallup. Förra året dödades 82 personer per 100 000 invånare i landet, enligt organisationen Observatorio venezolana de violencia. Det gör landet till det mest våldsamma i världen.

Utvecklingen hänger ihop med att inflationen skenat sedan Nicolás Maduro tillträdde. Jesús Enrique Preto jobbade i många år som försäljare av bilförsäkringar. Det var ett bra arbete i ett land med världens lägsta bensinpriser, där många körde bil.

För tre år sedan blev han uppsagd. Han var inte ensam eftersom venezuelaner slutade köpa bilförsäkringar. Importföretagen kunde varken köpa in nya bilar eller reservdelar. Bilverkstäderna stod tomma. Utan jobb, men med gott om goda kontakter gjorde Jesús Enrique Preto som många andra i Venezuela i dag: Han öppnade eget, via den svarta marknaden, på internet.

– Eftersom verkstäderna och återförsäljarna inte längre hade råd att köpa in motorolja eller reservdelar bestämde jag mig för att utnyttja mina egna kontakter. Jag kollade med gamla kunder vad de behövde och letade sedan rätt på vad de sökte, ofta andra handsprodukter som jag köpte och sedan sålde vidare. Alla kontakter sköter jag via internet där vi också bestämmer en plats att ses på för att genomföra affärerna, säger han.

När Jesús Enrique Preto föddes på 1970-talet var Venezuela det rikaste landet i Latinamerika. Men med oljekrisen i början av 1980-talet följde en ekonomisk kris med växande inflation. När inflationen nådde 84 procent 1989 tog venezuelanerna till gatorna. Protesterna lade grunden för Hugo Chávez misslyckade kuppförsök tre år senare, men när han väl släpptes ut ur fängelset 1994 låg vägen till presidentposten 1998 öppen.

Hugo Chávez tid vid makten kom att präglas av oljepriset. När han tillträdde var priset på olja rekordlågt, 18 dollar per fat – och därifrån kunde det bara gå uppåt. När han dog i mars 2013 var priset uppe på 107 dollar per fat, efter rekordhöga 164 dollar år 2008.

Med inkomsterna från oljan finansierade Hugo Chávez sociala program för att bekämpa ekonomiska klyftor och fattigdom. Det gav honom till en början starkt väljarstöd. Efter hans död tog hans vicepresident Nicolás Maduro över. 

Han fortsatte på Hugo Chávez inslagna väg att genom oljeintäkterna köpa sig stöd bland väljare och andra länders regeringar. 

Problemet var att oljepriset nu rasade. 

Medan sedelpressarna, subventionerna och bidragen under Maduro pumpat på har priset på olja halverats.

Liksom på 1980-talet försvagades ekonomin allt mer och inflationen ökade. I november 2016 gick Venezuela in i hyperinflation, vilket infaller när inflationen i genomsnitt ligger på 50 procent per månad. När året var slut uppmättes inflationen till 800 procent. Flera företag tvingades slå igen, som till exempel Jesús Enrique Pretos arbetsplats.

– Min fru Rosa hade redan köpt och sålt smink och hårvårdsprodukter via internet i flera år, så jag gjorde som hon. Nu lever vi båda två på att handla över internet, säger Jesús Enrique Preto.

Paret är inte ensamt om att gå via nätet för att inte bara hitta de varor de behöver, utan också för att tjäna pengar och överleva. Handeln sker med dollar och är helt illegal. Den försvåras av att både statliga och privata internetbolag i Venezuela begränsar användningen av vissa kommunikationstjänster och sökmotorer på internet, enligt organisationen NetBlocks, som mäter tillgång och säkerhet på internet.

– Den stora utmaningen är att få mat på bordet. Min fru och jag får inte ihop tre måltider per dag till oss själva och vår dotter. Om minimilönen motsvarar ungefär åtta dollar i månaden och en bussresa kostar 50 cent förstår du själv att pengarna inte räcker. Därför försöker många tjäna dollar genom att göra affärer via internet, säger Jesús Enrique Preto.

I de statligt reglerade matbutikerna finns få varor och köerna är långa. I stället håller han liksom många andra koll på var det finns mat på svarta marknaden. För den som har dollar finns mat att köpa på gatan, men det är inte billigt i förhållande till lönerna. Att köpa 30 ägg eller ett kilo ost kan kostade i juni 3,50 dollar.

I slutet av maj publicerade Venezuelas centralbank siffror för landets ekonomi för första gången på tre år. Inflationen fastslogs då till rekordhöga 130 000 procent och ekonomin hade krympt med 52 procent sedan 2014. Enligt det amerikanska finans- och medieföretaget Bloomberg har priset för en kopp kaffe i Venezuela ökat med 64 900 procent bara det senaste året.

Den krympande ekonomin, matbristen och våldet till trots, tror inte Jesús Enrique Preto att Maduro lämnar ifrån sig makten inom en snar framtid. Oppositionsledaren Juan Guaidó utropade sig själv till president i januari och anser sig vara landets legitima ledare – men Maduro som fortfarande stöds av militären sitter fortfarande kvar.

– Folk har sagt i flera år att han inte kan sitta kvar längre, men det gör han. Vi behöver förändring, men det kommer inte ske om inte militären vänder honom ryggen och omvärlden ger oss mer stöd, säger Jesús Enrique Preto.

Artikeln publicerades i SvD Näringsliv 21 juli 2019

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.