Roberto stormar in på dollaraffären som om han vore trevåningsbyggets enda kund. Han rycker tag i första bästa person i uniform och frågar efter mjölk. »Var finns pulvermjölken?« »Jag ska köpa mjölk!« Innan vakten hunnit svara är Roberto redan på väg till vin- och spritdisken där han tränger sig in mellan de besvärade kunderna. »Var säljer ni pulvermjölk?«

Butiksbiträdet pekar mot andra sidan av rummet. Vid ost- och skinkdisken står medel-klasskubanerna med fickorna tjocka av dollar. Biträdet plockar fram stora korvar som får Roberto att stanna och gapa. Hans armar flyger upp och han tar över butiksutrymmet igen. Folk tittar ner i golvet eller låtsas som om de inte ser honom. När han väl funnit pulvermjölken pekar han på en påse. »Den!«

Den utländske välgöraren tar fram ett par dollar och betalar. Kunderna i dollarbutiken andas ut. Det var bara ytterligare en kuban som funnit en utländsk kamrat. På väg ut skrattar Roberto lyckligt och hälsar på alla.

Läs mer på Amnesty Press hemsida.