Få andra länder i världen sitter på så stora metallfyndigheter som Filippinerna. Totalt bryts det metall i 41 gruvor i landet. Inkomstmöjligheterna är enorma, men ändå vill hundra organisationer och den politiska oppositionen stoppa gruvdrift i stor skala. Regeringen har redan tillfälligt stoppat 26 gruvor. DN Global Utveckling har träffat den filippinska senatorn Risa Hontiveros, som anser att flera gruvbolag ligger bakom miljöförstöring såväl som övergrepp.
Den filippinska senatorn Risa Hontiveros är i Stockholm för att delta på ett seminarium arrangerat av Olof Palmes Internationella Center. Tillsammans med Sveriges utrikesminister Margot Wallström diskuterar hon populismens grunder och mål.
Risa Hontiveros vet vad hon talar om. När DN Global Utveckling träffar henne i anslutning till mötet beskriver hon den filippinska presidenten Rodrigo Dutertes styre som en katastrof.
– Hans position i olika frågor kan ändras från dag till dag, beroende på hur han har sovit, säger Risa Hontiveros, som representerar det oppositionella socialdemokratiska filippinska partiet Akbayan.
Den för omvärlden mest synliga konsekvensen av den filippinska presidentens populism är hans våldsamma jakt på landets narkotikasmugglare.
En mindre synlig fråga, där presidenten har bytt fot ett flertal gånger de senaste åren, är huruvida gruvindustrin i Filippinerna borde begränsas.
Filippinerna är världens femte metallrikaste land när det kommer till guld, koppar, nickel och kromit. Inget annat land i världen producerar idag lika mycket nickel. Totalt finns 41 aktiva gruvor som bryter metall i landet.
Den filippinska gruvlagen från 1995 ger stort utrymme åt gruvbolagen, som bara behöver betala två procent i skatt. Kritiken inom miljörörelsen och bland de människor som bor intill gruvorna har vuxit med åren.
Rodrigo Dutertes företrädare på presidentposten, Benigno Aquino III, stoppade 2012 alla nya avtal för gruvbrytning i väntan på en ny gruvlag.
I spetsen för partiet Akbayan presenterade Risa Hontiveros i augusti 2016 ett förslag till ny gruvlag. Förslaget stöds av det filippinska anti-gruvnätverket ATM, som består av fler än hundra olika organisationer och föreningar.
– De multinationella gruvbolagens närvaro hänger samman med de många övergrepp på mänskliga rättigheter och vår natur som pågår i vårt land. Gruvindustrin har aldrig bidragit till mer än en procent av vårt lands BNP. Samtidigt har gruvbrytningen påverkat människors tillgång till mat och förstört vår miljö. Människor som lever i de byar som ligger nära gruvorna kan berätta om hur bolagen först skövlar stora arealer skog och sedan gräver djupt ner i marken. Med den nya lagen vill vi stoppa storskalig gruvbrytning och kraftigt reglera mellanstora och småskaliga gruvor, säger Risa Hontiveros.
Enligt organisationen Global Witness mördades 70 miljöaktivister i Filippinerna 2016-2017. Två av tre av de dödade aktivisterna protesterade mot landets gruvindustri. Enligt ATM har också tusentals människor tvingats bort från sina hem av bland andra gruvbolag under samma period.
När president Rodrigo Duterte tillträdde som president i juni 2016 utsåg han miljöaktivisten Regina López, även kallad Gina, till miljöminister. Hon har i många år varit en uttalad kritiker mot gruvnäringen. Det var också därför som hon fick jobbet som miljöminister.
I en intervju med den amerikanska nättidskriften Yale Environment 360 beskriver hon hur Duterte föreslog att han skulle slå ihjäl ledarna för gruvindustrin som en lösning på de övergrepp de begår.
Istället för våld föreslog miljöministern en reform av gruvlagen. På kort tid stoppade hon tio gruvor för att de bröt mot miljölagstiftningen. I alla fall skedde gruvbrytningen i öppna dagbrott, som miljöministern ansåg utgjorde ett särskilt hot mot miljön. I februari förra året stoppade hon ytterligare 16 öppna dagbrott.
Läs hela reportaget på Dagens Nyheter Global Utveckling