Kursen fick hjulen att snurra – småföretagare i Vietnam får hjälp av Sida och ILO

”Starta eget”-kurser är ett sätt för Vietnam att nå målsättningen att 80 % av de nya jobben ska komma från den privata sektorn.

Tai Long har knegat sedan han var 10 år. Han startade sin egen verkstad samma år som kriget upphörde, 1975. Då hade Tai Long två anställda och han sålde mest järnskrot.

Idag har han 40 anställda. De producerar 3 000 cykelramar och 3 000 par cykelstänkskärmar i månaden. Köparna kommer från alla delar av landet och grannländerna Laos och Kambodja. Han skulle gärna utvidga företaget, men känner att han har nått gränsen för vad som är möjligt med dagens lagar och förordningar. De vietnamesiska reglerna för privata företag och konkurrens- och investeringslagarna har inte hunnit anpassa sig till den allt mer öppna ekonomin.

– Jämnfört med hur det var 1975 har det blivit mycket enklare. I början tillverkade vi fönsterkarmar av inredningen i verkstaden, men sedan började folk fråga efter cyklar och vi satsade på cykelramar istället.

Att Tai Long har valt att registrera verkstaden som företag beror på att han vill kunna skriva kontrakt med säljare och köpare. Det fick han inte med vanlig verkstadsverksamhet. Med företaget blev han tvungen att följa andra regler än som enkel verkstadsägare. Idag betalar han 32 procent i skatt och 10 procent i moms. Han besöks regelbundet av kontrollanter från myndigheterna och konkurrensen blir allt värre.

– Bara i Ho Chi Minh City finns det tio andra privata och två statliga företag som tillverkar cykelramar.

Fast numer kommer konkurrensen även från annat håll. Det förstår alla som en gång försökt gå över gatan i Ho Chi Minh City eller Hanoi. Strömmen av motorcyklister tar aldrig slut. Majoriteten av fordonen görs billigt i Kina och kostar en spottstyver i jämförelse med de japanska och italienska originalen. Tai Longs räddning är de fattiga grannländerna där cyklar fortfarande är var mans ägodel.

– När jag registrerade företaget gav de mig information om ILOs kurser för småföretagare. Jag tipsade en kompis och vi gick kursen tillsammans. Den var väldigt bra. Vi fick lära oss vilka regler som gäller för att driva företag i Vietnam.

Det första han gjorde var att gå hem och dela upp företaget i två delar. Så nu driver hans fru själva verkstadsbiten på samma sätt som han drev stället i 25 år, medan han själv driver företagsbiten med inköp och försäljning. På så sätt har han dragit ner på utgifterna till staten och förenklat bokföringen.

– Genom kursen har jag även fått lära mig att räkna ut kostnader och intäkter för varje cykelram. Innan hade jag ganska dålig koll på produktionskostnaderna. Nu vet vad jag vad varje del i produktionskedjan kostar.

Framöver kommer han att ansluta de anställda till en fackförening och ge dem försäkringar. Han betalar inte längre ut lönerna varje dag, utan en gång i månaden, och de anställda har organiserats i arbetslag med ordentliga arbetsbeskrivningar. Stämningen har blivit bättre, allt på grund av kursen, enligt Tai Long.

Förutom den långsamma reformeringen av lagarna sätter även korruptionen käppar i hjulen för den privata sektorns utvidgning. Ingen av småföretagarna som har gått kurserna vill skriva under med sina namn på det, men några av dem hävdar att de fått betala mutor till statstjänstemän och poliser för att de ska få godkända tillstånd och kontrakt.

Fakta

  • Projektet drivs av FNs arbetsorganisation ILO och har pågått sedan 1998. Det består av två olika kurser, Start your business och Improve your business (uppbyggda efter Svenskt Näringslivs ”Se om ditt företag”).
  • Sammanlagt har 8 500 vietnameser fått utbildning i att starta och driva mikro- och småföretag. År 2001 följde man upp 955 slumpvis utvalda kursdeltagare. Enligt den hade projektet då lett till 660 nya företag och 2 900 arbetstillfällen.
  • ILO finansierar kursledarna, inte företagarna. En del av budgeten går även till kapacitetsstöd till Vietnams handelskammare (Vietnamese Chamber of Commerce and Industry. VCCI) och 100 av dess partnerorganisationer i landet.
  • Ungefär hälften av företagarna betalar kursavgiften själva, övriga får stöd av ILO. Närmare hälften av kursdeltagarna är kvinnor. Förutom ILO stöds projektet även på lokal nivå av organisationer som till exempel Hunger and Poverty Allevation Fund (HEPA) och Oxfam Quebec.
  • Mellan 1998 och 2001 finansierade Sida 100% av projektet med en summa på 16 miljoner kronor. Den vietnamesiska handelskammaren bidrog med personal och lokaler.
  • Under perioden 2002 till 2004 ger Sida ytterligare 11 miljoner kronor, tillsammans med Vietnams regering som betalar 1,2 miljoner dollar och vietnamesiska handelskammaren som bidrar med 12 heltidsanställda och lokaler.

Publicerad i Omvärlden 7/2002