Låt nätkärleken blomstra!

 Hat och hot med rasistiska undertoner har blivit vardagsmat på Internet. Även rödakorsare drabbas i direkta mejl och i sociala medier. Men det går att ge svar på tal. Ett sätt är att ta lika stor plats själv.

Man får skämmas som svensk, säger Erik Ahltorp i en intervju med Sveriges Radio Ekot tidigt på morgonen den 6 oktober 2010. Erik arbetar på Röda Korset med frågor om anhöriginvandring. Uttalandet görs i ett nyhetsinslag om Migrationsverkets nya praxis som i princip stoppar anhöriga till somaliska flyktingar i Sverige att återförenas med sina familjer. Han tillägger att svensk flyktingpolitik ”blir värre och värre”.

Reaktionerna låter inte vänta på sig. Innan lunch har Erik fått ta emot tre e-postmeddelanden. Bland annat från någon som skriver att ”det var väl bra att vi slipper fler psyksjuka Afrikaner, IDIOT!” och hänvisar till en artikel i Göteborgs-Tidningen (GT) samma dag som beskriver ett brutalt mord på en ung kvinna i Göteborg.

Någon annan frågar Erik varför han försvarar just somalier när män därifrån, enligt skribenten, är överrepresenterade i våldtäktsövergrepp. I samma mejl pekar denne även ut romer i Malmö som förövare i koppleri-, våldtäkts- och rånbrott.

Erik Ahltorp får dessutom, tillsammans med integrationsminister Erik Ullenhag, ta emot en kopia av ett e-postmeddelande riktat till Eva Brunne, biskop i Stockholms stift. I meddelandet skriver den anonyme avsändaren att en invandrare ljugit om sin ålder och spöat upp barn i en svensk skola. Mejlet avslutas med ett direkt hot: ”Till er politiker som har gjort detta mot oss vill jag säga att jag hoppas att ni åker på stryk någon dag.”

Dagen efter kommer flera likadana mejl till Erik. Hans sambo tar illa vid sig. Båda oroar de sig för om hoten och de fördomsfulla reaktionerna kan leda till direkta fysiska angrepp i deras hem eller utomhus. Som tur är sker inte det och snart slutar kommentarerna att komma.

För den här gången.

Många är de rödakorsare – tjänstemän, medlemmar och frivilliga – som har utsatts för liknande eller ännu grövre påhopp. En del skakar av sig hatet och ilskan, medan andra mår dåligt och väljer att avstå från att debattera exempelvis främlingsfi entlighet i sociala medier och massmedier.

Arash Mokhtari, tidigare ansvarig för sociala medier på Röda Korset, menar att organisationen måste inta ta en mer offensiv position på nätet och i sociala medier.

– Vi måste ta vårt ansvar och äga mer av utrymmet. Jag vill inte att nätet blir synonymt med anonyma hat och hot. Vi måste säga ifrån och propagera för vår humanistiska världsbild, precis som vi gör i det verkliga samhället. Om hat och hot riktas mot oss måste vi våga bemöta det.

Alexander Bengtsson på stiftelsen Expo, som granskar rasism och högerextremism, håller med. Han menar att Röda Korset och andra humanitära organisationer måste lära sig mer av de extrema grupperna.

– En lärdom vi kan dra av de senaste tio åren är att vi som inte delar de här åsikterna måste synas och höras mer. Vi måste vara mer aktiva och högljudda. Organisationernas gräsrötter måste uppmuntras att gå ut och göra sig hörda även de, och även få den uppbackning och det stöd som krävs.

Näthat är ett vedertaget uttryck som lite slarvigt beskriver hot och hat mot enskilda personer på internet. Skillnaden mot liknande hat tidigare är att internet för många blivit ett sätt att leva och uttrycka sig anonymt.

– Rasister och aktivister som är marginaliserade i samhället har inte varit sena att utnyttja det, säger Alexander Bengtsson, som varnar för att om inget görs för att stoppa utvecklingen är risken stor att ordvalen, utfallen och attackerna blir så vanliga att gemene man blir apatisk.

– Internet har blivit som en megafon för främlingsfientliga. Samhället kan inte bara låta detta ske utan att agera.

Ett skräckexempel på vad som kan ske är sommarens händelser på Utøya, utanför Oslo i Norge. Mannen bakom massakern på 69 ungdomar, Anders Breivik, var mycket aktiv, och fann stor bekräftelse, på nätet.

Efter attacken på Utøya följde en mediedebatt kring just anonymitet och extremism på nätet. En debattör som valde att lyfta fram det positiva med möjligheterna att engagera sig via nätet och sociala medier var Jack Werner, som skriver för sajten www.ajour.se.

– Faktum är att på nätportaler som brukar förknippas med näthat var det just nätkärlek som blomstrade dagarna efter händelserna. Att jag väljer att fokusera på det är att det fi nns så oerhört många som fokuserar på motsatsen.

En motpol behövs, och den hoppas jag kunna utgöra.

På vilket sätt kan man använda sociala medier för att engagera människor?

– Vi har sett mängder av exempel i de sociala medierna på när människor söker och får hjälp av massor av folk de inte alls känner. Sociala medier är det för närvarande bästa sättet för vanliga människor, utan tillgång till mediala megafoner, att nå ut på bred front med ett viktigt budskap.

Varför ska man engagera sig i sociala medier och andra digitala nätforum?

– För att man kan bidra och förändra. Men också på grund av den sociala aspekten. Många av mina dagliga kontakter med människor och vänner har jag enbart till exempel twitter att tacka för.

Arash Mokhtari lyfter också fram den makt som sociala medier ger:

– Sociala medier är demokratiska. De är gratis och vem som helst kan i princip få ett stort genomslag, utan stora resurser. Det finns en närhet till makthavare, kulturpersonligheter och andra engagerade personer som erbjuder en inblick i deras vardag. Jag kan koppla ihop mig med andra som är engagerade i samma frågor som jag och lära mig nya saker. Varje dag. Hela tiden.

 

Arash, Jack och Alexander tipsar: Så här engagerar du dig mot näthat!

  • Det är lättare sagt än gjort, men försök att se igenom hatet. Ofta är det rätt tunt och går att skaka av sig.
  • Fortsätter det, prata högt och tydligt om det.
  • Stöd andra som utsätts för det.
  • Spara kommentarer, mejl och inlägg med hat och hot. Gör skärmdumpar.
  • Engagera andra att vända sig mot hatet så att extremisterna förstår att de är i minoritet.
  • Polisanmäl hot om våld.
  • Anmäl hot och upprepat hat till de ansvariga för det media där hoten och hatet förekommer.
  • Utsätt inte dig själv för några risker genom att på sociala medier prata om exakt var du befinner dig.
  • Se över dina sekretessinställningar på Facebook så att bara de du vill ska kunna se din profil, vad du gör och dina statusuppdateringar.
  • Blockera användare du vill slippa.
  • Blockera IP-adresser du vill slippa på dina bloggar.

Ur Svenska Röda Korsets tips och råd för sociala medier:

Svenska Röda Korset uppmuntrar sina anställda, frivilliga och medlemmar att aktivera sig via sociala medier och berätta om sitt arbete på Röda Korset. Via sociala medier kan vi effektivisera vårt arbete, få feedback och idéer från våra egna nätverk, samtidigt som vi visar att vi är transparenta och tål att granskas. Genom att ta större plats på internet och argumentera för humanism och mot diskriminering tar vi också vårt ansvar för att se till att synliggöra våra värderingar.”

Artikeln publicerades i Röda Korsets tidning Henry 4-2011.

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*