Elevers kunskaper om hållbarhet syns inte i skolresultaten

Ingen vet hur svenska skolors undervisning i hållbar utveckling ser ut eller om den ger några resultat, trots att det gått två decennier sedan det blev ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Både Lärarförbundet och Skolverket föreslår en kartläggning av hur hållbarhetsundervisningen fungerar. Även utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill se förbättringar.

Vilket av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (se faktaruta) är viktigast? Eleverna på Johannesbergsskolan i Göteborg diskuterar i tre grupper. Alla är överens om att klimatförändringarna måste stoppas, annars finns ingen planet att rädda. Mål 13 blir därför prioriterat, liksom mål 4 om utbildning åt alla, och mål 16 om fred och säkerhet.

– Detta blir inte bara en lektion om hållbarhetsmålen, utan också en övning i demokratiska beslut, att gemensamt prioritera målen. Eleverna får vässa sina argument, säger Ingela Bursjöö, deras lärare i teknik och naturvetenskap.

Ingen av eleverna hade i början av vårterminen på årskurs åtta i fjol hört talas om FN:s globala utvecklingsmål eller utvecklingsagenda, Agenda 2030. Däremot hade de lite koll på klimatöverenskommelsen i Paris från 2015. Klimatet står också i fokus när eleverna jobbar med klassens stadsodlingar, på både skolans egen terrass och i Göteborgs Frihamn.

Under både årskurs åtta och nio på Johannesbergsskolan blir det många lektioner om Agenda 2030. Till sin hjälp har eleverna en bok utgiven av FN:s utvecklingsorgan UNDP:s svenska sektion. För Ester Nielsen Gulis, som nu går i årskurs nio på skolan, är det självklart att alla unga i Sverige behöver lära sig om FN:s utvecklingsmål.

– Det är vi som i framtiden, när vi blivit vuxna, ska engagera oss i de här frågorna och se till att vi uppnår målen.

Ester Nielsen Gulis klasskompis Sofia Staiger förtydligar:

– Om inte vi lär oss något om det här kommer det inte finnas någon planet kvar att rädda när vi är vuxna. Och det är ju ändå vi som ska styra på jorden när de som är vuxna idag är gamla eller inte finns längre.

På Johannesbergsskolan ingår undervisning i hållbar utveckling i alla skolämnen.

– Det är nästan det ämne som vi jobbar mest med av alla eftersom de är en del av alla ämnen, som NO och SO, och även på svenskan. Det har också fått oss att inse att det inte är så svårt att bidra till en mer hållbar utveckling, bara alla hjälper till, säger Sofia Staiger.

– Ja, fast det räcker egentligen med en person eftersom den personen drar med sig andra som då bidrar till att uppnå de globala målen, men tyvärr är det många skolor som inte jobbar med detta, trots att det ingår i kursplanen, säger Ester Nielsen Gulis.

Enligt Sofia Staiger är just Johannesbergsskolan en skola som engagerat sig särskilt i hållbar utveckling, vilket inte alla skolor gör. Något hon tycker att fler borde göra.

Läs hela artikeln på Dagens Nyheter Global Utveckling

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*