Demokratiskt superprojekt – Bolivias president vill förändra staten i grunden

Bolivia är på väg att få en ny grundlag, för tjugonde gången. Efter att landets ursprungsbefolkning först lanserat idén i början av 1990-talet, sjösatte president Evo Morales i augusti förra året projektet att genom en konstituerande församling skriva om grundlagen. Om några månader ska de 255 i allmänna val valda ledamöterna presentera ett förslag till en ny grundlag. Till sin hjälp ar de hela det bolivianska folket, som sedan får ta ställning till förslaget i en folkomröstning.

En kort taxiresa från det svalt luftkonditionerade hotellet i det varma Santa Cruz, i östra Bolivia, ligger det slitna och nedgångna Universidad Gabriel René Moreno. I universitets salar och aulor möter den konstituerande församlingens ledamöter under två dagar i början av april befolkningen i departementet Santa Cruz. Av alla de nio regionala möten där ledamöterna mött folket och tagit emot dess förslag till en ny grundlag, under mars-april, är mötet i Santa Cruz det mest kontroversionella.

Det var på östra Bolivias lågland som ursprungfolks- och småbonderörelserna först lanserade idéen till en grundlagsförsamling på 1990-talet. De står idag helhjärtat bakom Evo Morales projekt att förändra den bolivianska staten i grunden och ge de i hundratals år diskriminerade ursprungsfolken mer utrymme och självbestämmande. Här i centrum av Sydamerika lever också Bolivias ekonomiska elit, ägarna till enorma åkermarker och stora företag, som haft den ekonomiska makten i landet i årtionden.

– Vi kommer inte att vika oss en tum. Vi har den Internationella arbetarorganisationens konvention 169 på var sida, och i vårt förslag till den konstituerande församlingen står den konventionen inskriven i grundlagen, säger Diego Faldin, ordföranden i organisationen Coordinadora de Pueblos Etnicos de Santa Cruz (CPESC), som samlar de flesta av departementets etniska grupper.

Enligt den Internationella arbetarorganisationens (ILO) konvention 169 har världens ursprungsbefolkningar rätt till både politiskt och ekonomiskt självbestämmande inom de territorium som historiskt sett är deras. De har även rätt att vara med och fatta beslut om och delta i utvinningen av de naturresurser som finns på deras marker, i Bolivias fall framför allt olja och gas. Bolivia har skrivit på konventionen, men lever långt ifrån upp till den.

– Det finns ingen organistion i Bolivia för att hantera och koordinera all den energi och vilja till förändring som finns här. De behöver all teknisk hjälp de kan få, säger Diego Avila, ansvarig för stödet till den konstituerande församlingen på den statliga tyska biståndsorganisationen GTZ.

Svenska Sida har tillsammans med danska Danida och spanska AECI gått in i GTZ projekt för att finansiera delar av den konstituerande församlingens arbete. GTZ har stött projektet sedan den dåvarande presidenten Carlos Mesa år 2003 lovade befolkningen att de skulle få vara med och skriva om grundlagen.

Den bolivianska regeringen vill att landets 36 etniska folkgrupper ska bli självbestämmande inom sina territorium. Samtidigt vill det största oppositionspartiet, det konservativa högerpartiet Podemos med de flesta av landets stora jordägare och företagare bakom sig se ökat självstyre för landets nio departement.

Regeringen Evo Morales motsätter sig inte oppositionens krav på självbestämmande, men upprepar ofta att inte bara de etniska grupperna och departementen ska få utökat självbestämmande, utan även kommunerna och regionerna. Självstyret handlar om att decentralisera den ekonomiska och politiska makten och ansvaret.

– Regeringen vill se en plurinationell stat. 36 etniska grupper ska få mer självstyre, vilket innebär att man ger dem all jord. Det betyder att här i Santa Cruz skulle ursprungsfolken bestämma vad vi ska odla. Det är absurt. Staten ska ha det yttersta ansvaret för landets jordar, inte massa olika etniska grupper, säger Javier Limpias Chávez, ledamot i den konstituerande församlingens styrelse för Podemos.

Tyvärr har många andra av de viktiga frågorna hamnat i skuggan av den tunga jordfrågan. I lektionssalarna på universitetsområdet i Santa Cruz står ungdomar, arbetare, kvinnor och pensionärer upp framför församlingens ledamöter och säger hur de vill att en ny grundlag ska se ut. Sammanlagt har församlingen fått in 1 000-tals förslag från folket, olika rörelser och organisationer.

– Vi har jobbat med våra förslag i många år. Vi vill se ett ökat stöd för kvinnors rättigheter, sexuella rättigheter och kvinnors rätt till att äga jord utan att vara gift eller tillsammans med en man. Jag tror att de flesta av våra förslag kommer att gå igenom, men samtidigt är jag säker på att vi kommer få fortsätta kämpa för våra rättigheter även efter att vi har en ny grundlag, säger Secundía Flores, från Federación Nacional de Mujeres Campesinas de Bartolina Sisa, som ingår i nätverket Coordinadora de la mujer som jobbat i tre år med att ta fram ett förslag till den konstituerande församlingen.

Coordinadora de la mujer består av 25 olika kvinnoorganisationer vars förslag till en ny grundlag i stort handlar om att en ny konstitution ska genomsyras av ett genusperspektiv. Förslaget bygger på intervjuer med ungefär 20 000 kvinnor i närmare häften av landets kommuner från 1 600 olika organisationer.

Inte alla förslag som kommit in till församlingen är lika utförliga som Coordinadora de la mujer, men det står klart att när förslaget till en ny grundlagen är klar 6 augusti har alla bolivianer fått en chans att bidra med något till den. Om de sedan vill ha den eller inte avgörs i en folkomröstning. Det är ett enormt demokratiskt projekt, som i grund och botten handlar om att bryta upp hundratals år av västerländska idéer, till förmån för ursprungsfolkens kultur, historia och traditioner. Och på andra sidan Andernas glaciärtäckta bergstoppar har en liknande process rullat igång i Ecuador.

Fakta

  • Bolivia har en befolkning på 9,4 miljoner personer, varav en stor majoritet tillhör ursprungsbefolkningen.
  • Landet är efter Haiti det fattigaste på hela den amerikanska kontinenten. Majoriteten av de fattiga människorna är ursprungsfolk. Landets rikedomar ligger i händerna på ett fåtal personer med europeisk bakgrund, varav en stor majoritetet lever i landets största departement Santa Cruz.
  • Tillsättandet av en konstituterande församling som skulle ta fram en ny grundlag var en av Evo Morales prioriterade frågor när han gick till val 2005. I juli 2006 fick Bolivias befolkning välja 255 ledamöter som skulle sitta i församlingen. Till ursprungsfolkens och de sociala rörelsernas besvikelse fick bara partipolitiker plats i församlingen.
  • Alla bolivianska medborgare kan lämna in förslag till församlingen som sammanträder i staden Sucre. För att komma närmare invånarna har ledamöterna rest runt till landets nio departements huvudstäder. Förslagen kan lämnas in via brev, e-post eller personligen.
  • Bolivia har skrivit om sin konstitution 19 gånger tidigare, men aldrig genom ett så folkligt förankrat projekt som nu. Tidigare gånger har det handlat om grundlagsutredningar av modernt svenskt snitt där experter och politiker tar fram en ny grundlag.
  • Sida stöder arbetet med en konstituerande församling med 1,6 miljoner kronor. Stödet går främst till församlingens regionala möten med folket och till den tekniska enhet som dokumenterar arbetet. Tillsammans med den svenska biståndsorganisationen Diakonia stödjer man också Coordinadora de la mujers arbete med att jobba för ökade rättigheter för kvinnor i den nya grundlagen. Sida stödjer med 3,8 miljoner kronor och Diakonia med 400 000 kr.

Publicerad i Omvärlden 4/2007

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*