Genom näringslivsinvesteringar i låg- och medelinkomstländer ska det statliga riskkapitalbolaget Swedfund bidra till minskad fattigdom. Finansieringen kommer från biståndsbudgeten. Men trots att flera utredningar misslyckats med att visa att Swedfunds investeringar har avsedd effekt, föreslår en ny studie att verksamheten får mer pengar för att ta större risk.
Det statliga riskkapitalbolaget Swedfund behöver mer pengar för att kunna satsa i fler projekt med hög risk i låginkomstländer. Det skriver den statliga kommittén för utredning av biståndet, Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), i en ny rapport som presenteras under onsdagen.
Slutsatsen görs trots att utredarna inte kan säga om Swedfund lyckats med sitt mål att bekämpa fattigdom.
Swedfund är ett helstatligt aktiebolag som ska bidra till det svenska biståndets gemensamma mål, att minska fattigdom, genom att investera i näringslivsprojekt i låg- och medelinkomstländer. Tanken är att genom investeringarna skapa arbeten och bidra till hållbart företagande.
Finansieringen kommer från biståndsbudgeten, men ansvaret för Swedfund ligger hos Näringsdepartementet.
Redan för tio år sedan konstaterade det dåvarande institutet för utvärdering av det svenska biståndet, SADEV, att det inte gick att mäta om det statliga riskkapitalbolaget Swedfund faktiskt bidrog till att minska fattigdomen i världen.
Kort därpå drog Riksrevisionen samma slutsats i ytterligare en utredning.
Fortfarande är det svårt att mäta bolagets resultat, menar utredarna som idag presenterar en ny Swedfund-rapport från EBA (som ersatte SADEV år 2013).
– Vi kunde se att deras investeringar ger positiva avtryck, men sett över en längre period är det svårt att se om de haft en fattigdomsbekämpande effekt, säger Stephen Spratt, forskare vid det brittiska institutet för utvecklingsstudier (IDS), som tillsammans med forskarna Peter O´Flynn och Justin Flynn lett utredningen.
Swedfund är enligt Stephen Spratt för litet. I jämförelse med 14 andra liknande statliga riskkapitalbolag i Europa är Swedfund bara större än portugisiska SOFID och belgiska SBI-BMI. För att nå tydligare resultat behöver Swedfund mer kapital, anser Stephen Spratt.
Utredarna skriver att med hjälp av nytt kapital skulle Swedfund kunna sprida riskerna, men också gå in i fler projekt med hög risk i låginkomstländer.
”Ett fokus på högre risk skulle kunna påskynda investeringar med potentiellt större effekt, samtidigt som man accepterar att förlusterna kan bli högre och att Swedfund inte kan vara helt finansiellt självförsörjande. Det skulle kräva regelbundna statliga kapitaltillskott”, skriver utredarna i rapporten.
Närmare fem miljarder kronor har investerats i 260 olika företag världen över sedan Swedfund grundades 1979.
År 2010-2011 fick bolaget 250 miljoner kronor från biståndsbudgeten per år. Perioden 2012-2017 var det årliga anslaget 400 miljoner kronor.
Från 2018 till 2020 ska bolaget få 600 miljoner kronor per år.
Penny Davies är policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia. Hon har följt Swedfund under många år och anser att om bolaget ska få mer kapital, i linje med EBA:s rekommendationer, så bör bolaget bli bättre på att mäta och redovisa hur det bidrar till fattigdomsbekämpning.
Läs hela artikeln på Dagens Nyheter Global Utveckling