”Utan Algeriet skulle konflikten varit över för länge sedan”

Marockos nytillträdde ambassadör i Sverige, Yahdih Bouchaab tar emot i residenset i Djursholm. Han talar öppenhjärtigt om sin syn på den konflikt som rör de, av marockanerna kallade, ”södra territorierna”, och av andra kallat Västsahara. Hans version av den 37 år långa konflikten skiljer sig radikalt från det vi är vana att höra.

Yahdih Bouchaab

– Till att börja med vill jag att understryka två saker. Saharafrågan är ett hinder för utvecklingen i Maghreb och för att de fem länderna i regionen ska få ta del av arabvårens möjligheter till förändringar. Ett ekonomiskt integrerat Maghreb skulle öka tillväxten med tre procentenheter. Men å andra sidan så finns det en orättvisa när det gäller denna fråga. Som om historien började 1976. Man kan kalla det för kolonial segregering. När denna region var koloniserad av Spanien talade man om Spanska Sahara, men automatiskt efter 1976, då Spanien försvunnit, skapades ett nytt namn – Västsahara. Men om vi nu är en kolonialmakt varför inte bara kalla det Marockanska Sahara?

Utan Algeriet skulle konflikten mellan Marocko och Polisario var över för länge sedan, anser Bouchaab. Han frågar sig hur det kommer sig att Algeriet först 1976 tog sig an frågan om självbestämmande, när det hade haft 14 år på sig som självständig stat att göra så medan Spanien var kolonialmakt?

Ambassadören lyfter ett par nyckelfrågor för att syna det han kallar Algeriets och Polisarios bluffpolicy:

Redan 1958 fick Marocko en tredjedel av Spanska Sahara. Var var Polisario och de som var för självbestämmande då? Och Polisario som säger sig ha bildats 1973 kan inte bevisa att de förde någon kamp mot den spanska kolonialmakten.

– Helt enkelt för att det inte är sant. Och om nu Algeriet är för människors rätt till självbestämmande varför deltog de då med algeriska soldater på Polisarios sida? Vi tog 102 algeriska fångar, som släpptes först 1987 efter saudisk medling.

Andra frågor ambassadör Bouchaab ställer sig är hur det kom sig att Polisario hade så tung beväpning som sovjetiska antiflygplansmissiler? Och varför tillåter inte Algeriet och Polisario en folkräning och identifiering av befolkningen i flyktinglägren i Tindouf, i den sydvästra algeriska öknen?

– Det har krävts av både FN och UNHCR. Och Polisario bluffar om antalet flyktingar. Om du går tillbaka till Polisarios egna dokument i början av denna konflikt, 1976, så står det att den sahariska befolkningen var större än 750 000 personer, vilket man hävdade fram till 1980. Nu använder UNHCR sig av siffran 163 eller 165 000, alltid inom citationstecken eftersom man menar att det är den siffra som Algeriet givit dem.

Anledningen till att någon folkräkning inte gjorts är, enligt Bouchaab, att människor försvinner från lägren. Något som Polisario inte vill att omvärlden ska känna till. Bouchaab menar att Polisario vill fortsätta att vara den enda maktfaktorn i lägren, och att om FN och UNHCR etablerade sig i lägren skulle många flyktingar öppet kritisera Polisario.

– För när det kommer till mänskliga rättigheter, som Polisarios alltid hävdar att Marocko inte lever upp till, så har vi mycket kompetenta organ för skydd av de mänskliga rättigheterna. Samtidigt har Amnesty många gånger sagt att yttrande- rörelse- och organisationsrättigheten i lägren, kontrollerade av Polisario, är begränsad. De som anklagats för övergrepp på de mänskliga rättigheterna där går ostraffade.

Vad är den marockanska synen på den Internationella domstolen i Haags uttalande om Västsaharas status?

– Det handlar om desinformation eller mystifiering. Vi får ofta bara höra en sida av domstolens uttalande. Men om du går igenom hela uttalandet så står det bland annat att Saharas stammar alltid haft samhörighet med Marockos kungar. Genom väldigt specifika band, som kanske inte kan förstås av normala människor, men i fråga om juridiska insitutioner är de starka. Och trots detta sa Marocko att för att lösa problemet så borde det hållas en folkomröstning.

Fast någon folkomröstning har ännu inte hållits. Ambassadören tycker idag också att det är viktigare att lösa den humanitärt kritiska situationen i flyktinglägrena än att diskutera folkomröstning.

– Vi måste få ett slut på den humanitära tragedin i lägren. Vad hindrar dessa människor att återvända och leva som jag? Jag kommer från samma område som dem. Låt oss återförena splittrade familjer och ge dem ett bättre liv, sedan kan vi se hur vi gör med folkomröstningen.

Enligt Bouchaab har Marocko redan arrangerat allt för de flyktingarnas återvändo. Bostäder, skolor, vatten, elekticitet och hälsovård finns på plats.

Men om ni nu låter alla dessa människor flytta hem igen, vilka ska då få rösta? Polisario menar att alla marockaner kommer att få rösta …

– Det är bara propaganda. Det finns fem kriterier för att få stå med på röstlängderna. Och det hela hanteras av FN.

Bouchaab tillägger att i och med den pågående arabiska våren hör en folkomröstning det förflutna till. Detta eftersom de arabiska folken gemensamt strävar efter ökat samarbete länderna emellan och för att på lång sikt att ta bort gränserna för att kunna skapa ekonomisk tillväxt och fred.

Du har också sagt att de naturresurser som finns i Sahara bara utgör en liten bråkdel av Marockos totala utvinning av resurserna i de norra delarna av Marocko. Hur menar du då?

– Ja, som fosfat till exempel. Även utan fosfatet i Sahara så vet alla att Marocko står för 75 procent av hela världens fosfatreserv, i norr. Och när det gäller fisket så ägs 90 procent av företagen av lokalbefolkningen, områdets ursprungsbefolkning. Du kan åka dit själv och titta själv.

Men journalister kan ju inte resa till de södra territorierna?

– Seriösa journalister kan alltid resa, om de vill. Al Jazeera är där, spanska medier och från andra delar av världen också. Men de som inte respekterar journalistikens etiska regler och falska humanitära aktivister tillåts inte att komma in.

Ambassadören avslutar med att säga att även jag är välkommen. Ett erbjudande svårt att säga nej till då nästan inga svenska medier rapporterat från området. Få svenskar vet idag hur livet faktiskt ter sig i det som tidigare var Spanska Sahara.

Utmanar Polisarios representant

Marockos ambassadör i Sverige, Yahdih Bouchaab anklagar ”Polisarios så kallade representant i Sverige, Aliyen Kentaoui, för att vara långt mycket rikare än de miljoner barn han ber människorna i Skandinavien att hjälpa.” Enligt ambassadören ska Kentaouis förmögenhet, tack vare sin familjs företagsverksamhet, överstiga dussintals miljoner kronor. Något som Kentaoui själv förnekar. Bouchaab utmanar ändå Kentaoui ”att inför en svensk advokat lova att han ska skänka hälften av sin förmögenhet till alla barn som Polisario påstår sig vilja hjälpa.”

Yahdih Bouchaab och Aliyen Kentaoui kommer både från Laayoune. Bouchaab säger sig känna Kentaouis familj väl. De är, enligt ambassadören, framgångsrika företagare, men Kentaoui säger sig inte ha träffat sin familj sedan han 1970-talet.

Läs även intervju med Polisarios representant!

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.