”Var är det tuffa politiska ledarskapet?”

Lunchmötet. ”Vi kan inte längre konsumera fyra gånger mer än vad vi har råd med” säger naturfotograf Mattias Klum. Över en lunch möts han och Noura Berrouba, som förra året var ungdomsrepresentant i FN:s generalförsamling. För ett samtal om hur var och en kan bidra till att förbättra världen.

Noura: Mitt intresse för hållbarhetsfrågor började när jag som ung insåg att det fanns direkta konsekvenser av vårt agerande på naturen. Varifrån kommer ditt engagemang?

Mattias: Jag ser i mitt arbete mänsklighetens konkreta påverkan på den natur som vi till syvende och sist är beroende av. Den är ett fundament för vår hälsa, ekonomi och stabilitet. Av allt vatten på jorden är 2,5 procent sötvatten, till stora delar fortfarande låst i is. Av det som inte är is använder vi ungefär 65 procent till att producera mat. Sen slänger vi en tredjedel av maten. Genom att vi destabiliserar naturen så destabiliserar vi vår egen framtid.

Noura: För min del handlade det från början om ekologisk hållbarhet, men de senaste åren har jag arbetat mycket med frågor kopplade till social hållbarhet. Fokus har legat på frågor som migration, utbildning, jämställdhet och statslöshet. Allt hänger ihop. Man kan inte prata om klimat utan att prata om migration. Man kan inte prata om statslöshet utan att prata om jämställdhet. Det handlar om att se samband mellan planeten och människan och mellan handling och konsekvens. Jag hade en diskussion med någon som inte begrepp sig på de här globala hållbarhetsmålen. Personen ställde sig frågande till om noll fattigdom och hunger verkligen var realistiskt. Jag frågade då om vi i stället ska sätta ett mål med lägre ambitioner? Lite fattigdom och lite hunger, i stället för ingen fattigdom och hunger. Svaret på det är naturligtvis nej. Målsättningen behöver alltid vara hög. Sänker vi målsättningen sänker vi också resultaten. Själv tror jag att nyckeln till en hållbar framtid är unga personers idealism.

Mattias: All tillgänglig forskning visar att om vi inte ser till de möjligheter som nya innovationer och grönt entreprenörskap erbjuder kommer vi inte kunna lösa problemen för jordens alla invånare. Man kan vara idealist, men man kan också luta sig mot befintlig forskning. ”Same as usual isn’t good enough.”

Noura: Vi svenskar konsumerar 4,2 jordklot per år. Tänk om man som privatperson handlade fyra gånger över sina tillgångar. Då skulle man få sätta in en plan för att lösa det. Vi skulle behöva ett slags hållbarhets-Lyxfällan.

Mattias: Precis, det handlar om att göra sin egen livsrevision. Vi behöver göra en uppställning av vad vi har, vilka val vi gör och varför. När vi gör det så förstår vi att det finns mycket som är ekonomiskt smart att lägga av med, som är bra för hälsan och som gör mindre avtryck på miljön. Samtidigt finns det en massa affärsnytta för nya bolag och nya affärsidéer på det här området.

Noura: Ja, grön ekonomi kan dessutom vara lösningen på arbetslösheten. Vi behöver uppmuntra ungdomar i skolan att vilja vara en del av skapandet av innovationer i företag, forskarvärlden och civilsamhället.

Läs hela lunchsamtalet på Dagens Nyheter Global Utveckling

Artikeln publicerades i Dagens Nyheter Almedalsbilaga i juli 2017.