Ökänd militärskola kastar åter skugga över El Salvador

En internationell polishögskola, grundad av USA, i El Salvador har väckt minnen om 1970- och 1980-talens polisiära och militära övergrepp på civilbefolkningen till liv. Flera människorättsförsvarare tar avstånd från skolan, men på jesuituniversitetet UCA menar man att kritiken är överdriven.

Javier Jacquez är en stor vältränad man, som trots sitt förflutna som fältagent för USA:s federala narkotikapolis DEA verkar trivas i sin nya kontorsroll. Han är chef för USA:s internationella polisakademi i El Salvador (ILEA).

– Jag drar mig för att låta mig intervjuas av journalister, säger den tidigare agenten innan jag ställt min första fråga. Väldigt många har kommit hit med en dold agenda och vet redan vad de ska skriva oavsett av vad jag säger, att detta är en ny School of Americas.

Kopplingen till School of Americas ledde till en början till kraftig kritik mot ILEA och de båda regeringarna i El Salvador och USA, men sedan skolan öppnats har debatten tystnat och majoriteten av salvadoranerna tycks inte ens veta om att skolan existerar. Inför omröstningen om skolan i landets parlament krävde vänster- och oppositionspartiet FMLN och flera enskilda organisationer att avtalet mellan USA och El Salvador skulle offentliggöras. Regeringen hörsammade inte kraven och en majoritet av parlamentsledamöterna röstade till slut för att skolan skulle öppnas.

Annorlunda var det i Costa Rica där skolan skulle ha legat från början.

– Den costaricanska regeringen var orolig att ryktena kring School of Americas skulle bli ett problem, säger Jacquez. Därför skrev man inte på avtalet. Man ville inte ha några militärer på skolan alls, varken som lärare eller elever, vilket vi inte kunde gå med på.

Den salvadoranska regeringen ställde inga krav på USA varför militärer nu kan delta i kurserna, vilket gjort att många kritiker fått vatten på sin kvarn. Ytterligare två saker som gör att skolan påminner om School of Americas är att deltagarlistan och utbildningsmaterialet är hemliga.

Men en stor skillnad mellan de två skolorna är att ILEA öppnat dörrarna för flera journalister och representanter för enskilda organisationer. Bland annat har folk från organisationen School of Americas Watch, som granskar den ökända skolan, suttit i samma stol som jag, i Jacquez konferensrum.

Men ett besök ger inte särskilt mycket. Tills skolans egna lokaler är färdigbyggda huserar man på tredje våningen i den salvadoranska polishögskolans lokaler i centrala Santa Tecla, söder om huvudstaden San Salvador. Här finns ett par kontor, 21 anställda och två konferenssalar. Det råder fotograferingsförbud och ingen av de poliser som deltar i de pågående klasserna vill tala med mig.

När ILEA skulle öppnas bjöds landets alla enskilda organisationer som jobbar med de mänskliga rättigheterna in för att vara med och utforma kursinnehållet. Bara en dök upp – Jesuituniversitet UCA:s institut för de mänskliga rättigheterna, IDHUCA.

IDHUCA är kanske en av landets mest prestigefulla människorättsinstitut och leds sedan 1992 av Benjamin Cuellar. Under hans ledning har institutet premierats flerfaldigt för sitt arbete, men sedan Cuellar och hans medarbetare Roberto Burgos börjat ge klasser i mänskliga rättigheter på ILEA har IDHUCA:s goda rykte svärtats något.

I sin lilla kontorsskrubb på UCA:s universitetsområde understryker Burgos att någon School of Americas är ILEA inte.

– ILEA ger resurser och träning åt vårt rättsväsende, säger Burgos. Vi fick vara med när skolan skulle öppnas och gav förslag på flera olika kurser. Vi kan sitta med som åhörare på vilken av skolans kurser som helst. Vi har tillgång till kursplanen, utbildningsmaterialet och deltagarlistorna.

Burgos kan inte visa mig något utbildningsmaterial eller någon deltagarlista. Hans argument för att materialet är hemligt är identiskt med Jacquez – flera av deltagarna jobbar med infilitrationsverksamhet.

IDHUCA har ställt krav på sitt samarbete med ILEA. De vill inte se några aktiva militärer, varken som lärare eller elever, de måste kunna få vara med och förbereda och påverka kursinnehållet, titta på studieplanen för varje kurs och även kunna få påverka valet av deltagare utifrån deras bakgrund inom de mänskliga rättigheterna.

Att brasiliansk militärpolis, som lyder under den brasilianska försvarsmakten, och reservofficerare redan deltagit på flera kurser förklarar Burgos med att det rör sig om specialfall. Både han och Jacquez har svårt att förklara var gränsen för en ”aktiv” militär och en polis går, men oavsett vad IDHUCA säger har ILEA, enligt avtalet med El Salvador, rätt att ha aktiva militärer på sitt område.

Ytterligare en kritik mot ILEA är att antalet anmälningar mot den salvadoranska polisen hos landets ombudsman för de mänskliga rättigheterna ökat markant de senaste åren. Under 2007 och 2008 har polismyndigheten stått för över två tredjedelar av alla anmälningar som nått ombudsmannen.

Enligt anmälningarna ska polisen ha gjort sig skyldig till allt från misshandel och tortyr till kidnappning och utpressning. Och samtidigt som antalet brott ökar i landet gör inte resten av rättsväsendet sitt jobb. 86 procent av alla anmälda brott når aldrig domstol. Av dem som når domstol avslutas bara fyra procent.

– Man kan inte krypa innan man kan gå, försvarar sig Jacquez mot kritiken att USA samarbetar med ett lands vars rättssystem uppenbarligen inte fungerar. Jag jobbade i Colombia när vi jagade Pablo Escobar. Det var värre än här och jag var rädd. Men det är också därför som vi ger kurser i mänskliga rättigheter här i El Salvador.

Vad Jacquez inte förklarar är varför den nya salvadoranska polismyndigheten, som när den byggdes upp med bland annat svensk hjälp på 1990-talet hade gott rykte i regionen, plötsligt blivit så mycket sämre.

På IDHUCA har man gett kurser i mänskliga rättigheter åt den salvadoranska polisen ända sedan den nya polismyndigheten skapades 1994. Enligt Burgos har en del av försämringen att göra med att polismyndigheten skapades med europeisk hjälp, som sedan långsamt fasades ut och togs över av USA, som har en helt annan syn på polisarbete.

– Vi delar kritiken mot polisen, säger Burgos. Men samarbetar vi inte med ILEA kommer vi aldrig få veta vad de gör. Jag kanske inte kan hindra någon av eleverna att bryta mot de mänskliga rättigheterna, men jag kan försöka.

El Salvadors ombudsman för de mänskliga rättigheterna, Oscar Luna, är kort och torr i sin kommentar.

– Istället för att förebygga brott gör polisen bara det värre. Och ILEA har inte gjort det bättre.

Fakta/ILEA
ILEA står för International Law Enforcement Agency och finns förutom i El Salvador i Ungern, Thailand, Botswana och USA. En ny skola kommer snart att öppna i Peru. Idén kommer från USA:s president Bill Clinton som 1995 grundade den första skolan, i Ungern, för att ”bekämpa internationell narkotikasmuggling, trafficking, kriminalitet och terrorism”. ILEA drivs av USA:s utrikes-, justitie-, finans- och säkerhetsdepartement i samarbete med regeringarna i de länder där skolorna ligger. Eleverna är poliser, åklagare och domare från Östeuropa, Sydasien, södra Afrika och Latinamerika.

Källa: ILEA

Fakta/School of Americas
Låg 1946 till 1984 i Panama och flyttade sedan till Fort Benning, i delstaten Georgia, i USA. Fram till 2001 utbildade skolan 60 000 latinamerikanska militärer och poliser i antigerillakrigföring. Tidningen Washington Post kom 1996 över delar av de hemliga deltagarlistorna och utbildningsmaterialet. Eleverna fick bland annat lära sig tortyr och lågintensiv krigföring. Bland eleverna fanns några av regionens mest ökända diktatorer, militärer och poliser. 2001 bytte skolan namn och tog in mänskliga rättigheter på schemat.

Källa: School of Americas Watch

Fakta/El Salvador
Mellan 1980 och 1992 led det lilla centralamerikanska landet av ett inbördeskrig som skördade närmare 75 000 människoliv. Vid fredsavtalet blev vänstergerillan FMLN ett politiskt parti. Högerpartiet Arena, som styr landet sedan 1989, bildades 1980 av Roberto D´Aubuisson, tidigare officer och ökänd ledare för flera dödsskvadroner. Han och ytterligare minst 71 salvadoranska militärer, enligt FN skyldiga för massakrer på civila, våldtäkt, tortyr och mord, som var aktiva innan och under kriget har gått på School of Americas. Ingen av dem har ställts inför rätta.

Källa: Utrikespolitiska Institutet och School of Americas Watch

Publicerad i Amnesty Press 2/2009