När korruptionen kom till Costa Rica

I en artikel i den numer nedlagda tidskriften Latinamerika, hösten 2006 skrev jag om hur det lilla centralamerikanska landet Costa Rica plötsligt hamnade i rampljuset för korruption. På kort tid 2004 anklagades fyra av landets presidenter för att ha tagit emot mutor. Bakom anklagelserna stod avslöjanden gjorde av tidningen La Nacións redaktion för undersökande journalistik.

I september 2004, strax efter att Costa Ricas tidigare president Miguel Angel Rodríguez (1998-2002) tillträtt som generalsekreterare för de Amerikanska staternas organisation (OAS), släppte den costaricanska dagstidningen La Nación en bomb som skulle komma att skaka om hela den lilla centralamerikanska nationen för alltid. Rodríguez hade under sin ämbetsperiod tagit emot mutor från den franska telefonjätten Alcatel.

La Nación kunde också bevisa att Rodríguez företrädare José María Figueres (1994-1998), som 2004 var chef för World Economic Forum i schweiziska Davos, under sin ämbetsperiod som president hade tagit emot högst irreguljära summor från samma företag. Till råga på allt hade man papper på att även Rafael Angel Calderon, president 1990-1994 tvingat till sig 450 000 dollar för en affär mellan Costa Ricas socialförsäkrings- och hälsovårdskassa CCSS och en underleverantör till en finsk tillverkare av sjukvårdsmaterial.

Figueres och Rodríguez avgick båda två med omedelbar verkan från sina respektive internationella uppdrag. Rodríguez och Calderon sattes i fängelse, vilket sedermera omvandlades till husarrest. Sedan ett år tillbaka är de frisläppta, men får ej lämna landet. Figueres lever i Spanien och har inte varit tillbaka i Costa Rica sedan skandalen briserade. Några domar har inte avkunnats än och för varje dag som går växer skandalen.

I jakten på två statliga kontrakt för utvidgning av både det fasta och mobila telefonnätet i Costa Rica satsade Alcatel 14,7 miljoner dollar på att få fram bra anbud. Alcatels Costa Rica-chef Edgar Valverde Acosta och företagets viceordförande för hela Latinamerika, fransmannen Christian Rapsizian Auvignon fick fria händer.

Med hjälp av mellanhänder mutade Acosta och Auvignon inte bara cheferna för Costa Ricas statliga el- och telestyrelse (ICE) med 3,6 miljoner dollar, varav en av cheferna var nära vän till den sittande presidenten Rodríguez, som också fick 800 000 dollar. Mellanhänderna betalade dessutom 2,7 miljoner dollar till den förre presidenten Figueres, hans rådgivare under tiden som president och den tidigare partiledaren för Figueres parti, Partido Liberal Nacional (PLN), Edgar Valverdes syster. De tre skulle med sitt ”speciella kunnande” och sina kontakter hjälpa till i arbetet med anbuden.

Alcatel tog hem kontrakten i konkurrens med bland annat finska Nokia och svenska Ericsson, men sedan La Nacións grävjobb publicerats är fransmännen inte längre välkomna att lägga fler anbud i landet. Cheferna på huvudkontoret i Paris har gett sina två lokala chefer sparken och skyller hela affären på dem. Fransmannen Avignon har lämnat Costa Rica, men Acosta sitter i fängelse i hemlandet.

Det har senare kommit fram att Rodríguez även tagit emot 500 000 dollar från det spanska elbolaget Abengoa för ett kontrakt på att bygga ut elnätet i huvudstaden San José. Det utreds också huruvida han fått nästan en miljon dollar av den taiwanesiska regeringen för olika kontrakt med taiwanesiska företag. Det finns även misstankar om att Taiwan sponsrade Rodríguez valkampanj med en halv miljon dollar.

Det är enligt costaricansk lag förbjudet att ta emot mer än 28 000 dollar i donationer till valkampanjer. Den nyligen avgående presidenten Abel Pacheco (2002-2006) ska även han ha fått 100 000 dollar i kampanjbidrag från Alcatel och 500 000 dollar från flera taiwanesiska företag. utöver detta ska Pacheco dessutom ha bjudits två gånger till Spanien av den spanska företagaren Bernardo Martin Moreno, som sedan fick ett statligt kontrakt för att utveckla ett turistområde i Costa Rica. Pacheco har än så länge inte ställts inför rätta.

Skandalerna kring el- och telestyrelsen ICE har gjort att den nyss tillträdda presidenten, mottagaren av Nobels fredspris 1987, Oscar Arias, sagt att han vill privatisera myndigheten. En av Arias nära vänner är mexikanen Carlos Slim (en av världens mest förmögna personer), som gjort sig en förmögenhet på att köpa in sig i mobiltelefonmarknaden i hela Latinamerika. Han affärsimperium skapade när Mexiko, genom Slims gosa vän, den dåvarande mexikanska presidenten Carlos Salinas privatiserade Mexikos telefonmarknad. Salins befinner sig idag i landsflykt efter en omfattande korruptionsskandal.

Det mest anmärkningsvärda i denna skandal är att Alcatel i Frankrike inte har fått stå till svars för sitt agerande. Till helt nyligen vare det fullt tillåtet för företag i bland annat Frankrike att göra skatteavdrag för mutor utomlands. Det är först de senaste åren som ett fleråtal medlemsländer i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) bestämt sig för att att skärpa sin lagstiftning för bestickning. Innan dess var det i princip bara i USA som det var olagligt för företag att betala mutor utomlands.

I en intervju i affärstidningen European Business säger den internationella antikorruptionsorganisationen Transparency Internationals chef Jermyn Brooks att företagen försöker komma runt denna nya form av lagstiftningen genom lokalanställda och mellanhänder i de länder där de vill lägga anbud. De lokalanställda får en stor summa pengar och sedan blundar företagen för hur pengarna används, som i fallet Alcatel i Costa Rica.

Publicerad i tidningen Latinamerika, nr 3-2006

«
»

Din e-postadress kommer ej att publiceras Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.