Den chilenska valrörelsen inför valet nästa söndag präglas av att det i år gått 40 år sedan statskuppen den 11 september 1973. Än idag lever diktaturens grundlag och ekonomiska politik kvar. Något vänstern vill göra upp med en gång för alla.
– Vi ska ta folket till kongressen och aktivt föra en dialog med väljarna för att skapa en ny konstitution och ett land som inkluderar alla chilenare, säger Giorgio Jackson, kandidat till den chilenska kongressens underhus.
Det är en solig förmiddag en söndag i början av september. Valrörelsen har knappt börjat. Ett hundratal personer i alla åldrar har samlats på ett litet på torg i centrala Santiago de Chile, Chiles huvudstad, för att lyssna på den unga politikern.
Giorgio Jackson är bara 26 år, men redan ett känt ansikte i den chilenska politiken. Som studentledare för det katolska universitetet var han en av portalfigurerna och talespersonerna när landets studenter under fyra månader 2011 genomförde de största protester som landet sett sedan demokratin infördes 1989. De krävde kraftiga reformer av utbildningssystemet, en kvarleva från diktaturåren.
Inför president- och parlamentsvalet 2013 bildade Giorgio Jackson och fler av hans kamrater ett nytt politiskt parti, Demokratisk revolution (Revolución Democrática, RD). Målet är att ta sig in i kongressen och bryta det maktmonopol som de traditionella politiska partierna haft i kongressen sedan dikaturen. Oavsett vem som suttit vid makten, socialister, kristdemokrater eller högern, är diktaturens lagar från 1980-talet djupt rotade i samhället.
Den nuvarande grundlagen instiftades av diktatorn Augusto Pinochet 1980. Giorgio Jackson är övertygad om att det enda sättet att reformera Chile på är att låta chilenarna själva få göra sina röster hörda i en konstituerande församling som tar fram en ny grundlag.
– Tillsammans kan vi skapa en folklig majoritet och en aktiv väljarkår som kan hjälp det här landet att se framåt. Minns fabeln om sköldpaddan och haren. Vi ger inte upp, säger Giorgio Jackson.
Partiet har ingen egen presidentkandidat, utan siktar bara på kongressen. Medlemmarna får själva avgöra vem de vill rösta på i presidentvalet. Närmast till hands ligger Socialistpartiets presidentkandidat Michelle Bachelet. Hon lovar visserligen både gratis utbildning och en ny grundlag, men har lovat flott förr.
Trots att Michelle Bachelet är landets mest populära politiker finns det en utbredd misstänksamhet mot henne. Som president 2006-2010 lyckades hon inte genomföra några större politiska eller ekonomiska reformer.
Det mesta pekar ändå på att Bachelet kommer att vinna presidentvalet. Frågan är om hon gör det i första omgången eller om hon tvingas till en andra valomgång. Den främsta utmanaren är Evelyn Matthei, från högerpartiet Oberoende demokratisk union (Unión Demócrata Independiente, UDI), och tidigare arbetsmarkandsminister i den nuvarande regeringen.
Valet mellan Bachelet och Matthei är symboliskt. Som barn var de lekkamrater. Deras pappor var båda officerare i det chilenska flygvapnet. Den 11 september 1973 skildes deras vägar åt.
Mattheis pappa blev en del av militärjuntan. Bachelets pappa fängslades, torterades och dog i fängelset. Medan Matthei studerade klart i Chile levde Bachelet under jorden, för att sedan gripas, torteras och fly landet för ett liv i exil i Östtyskland.
Även om Matthei gått landets studenter till mötes och lovar gratis utbildning för personer med mindre ekonomiska möjligheter står hon för en fortsättning av den nuvarande regeringens politik. Något som borde ge henne medvind.
Chiles ekonomi går som tåget. Arbetslösheten har sjunkit markant, liksom andelen fattiga. Inget annat land i Latinamerika kan visa en lika god och konstant ekonomisk tillväxt som Chile. Som första land i regionen blev Chile 2010 medlem i OECD.
Den goda ekonomin till trots är det Bachelet som tre fjärdedelar av väljarna föredrar. För tillväxten kommer inte alla tillgodo. Chile är ett av världens mest socioekonomiskt ojämlika länder. Enligt en chilensk forskningsrapport från i år står en procent av den mest förmögna delen av befolkningen för en tredjedel av landets intäkter.
Bachelet beskrivs som ”de fattigas ängel” och det finns förhoppningar om att hon ska kunna genomföra mer än förra gången hon var president. En orsak är hennes samarbetspartners. Förra gången hon ledde landet var det i spetsen för en center-vänsterkoalition med bland andra det Kristdemokratiska partiet och Socialistpartiet. Den här gången lutar koalitionen mer åt vänster eftersom Kommunistpartiet får vara med. Bachelet stödjer också Girgio Jacksons kandidatur till kongressen.
Till stor del beror Bachelets manöverutrymme den kommande mandatperioden på hur kongressen ser ut efter den 17 november. Kommer det in nytt blod och Bachelet håller sina löften kan Chile stå inför en konstituerande församling, gratis utbildning, en reform av den hårdföra abortlagstiftningen och ökade rättigheter för landets minoritetsbefolkningar och sexuella minoriteter.
Chiles ekonomiska elit, politiska höger och även ledamöter inom kristdemokraterna och socialisterna kommer inte se med ett gott öga på större reformer. De lär inte bara göra motstånd i kongressen, utan även på gatorna.
Skulle reformerna låta vänta på sig lär de sociala rörelserna göra sig hörda. Gatorna kommer återigen fyllas av tiotusentals missnöjda studenter och representanter för urpsprungsbefolkningarna och kvinno- och hbt-rörelserna.
– Vårt projekt handlar inte om vilken politik vi ska driva de kommande fyra åren, utan om ett löfte till folket att på lång sikt förändra Chile, säger Giorgio Jackson till den lilla jublande skaran anhängare till Demokratisk revolution i centrala Santiago.
Vad tycker du om Piñeras styre? Vilken betydelse har valet?
Fabian Ramirez, 49 år, brevbärare:
– Piñera är företagare. Han vill bara företagarnas bästa. Inget har förändrats under hans tid vid makten. Politikerna lover allt inför valen, men det blir sällan något av löftena. Det finns mycket att göra, som att ändra arbetslagstiftningen till exempel.
Ximena Pallamar, 54 år, journalistlärare:
– Piñera har fortsatt den nyliberala ekonomiska politik som drivits sedan 1980-talet. Han har fördjupat den och privatiserat mer och mer. Jag tänker inte rösta i presidentvalet. Michelle Bachelet klarade inte av att genomföra några förändringar förra gången.
Esteban Ignacio Soto Mejías, 28 år, gruvingenjör:
– För oss har inget förändrats. Koppargruvorna är för viktiga för ekonomin för att politikerna ska våga genomföra stora förändringar. Jag tror inte det spelar så stor roll vem som sitter vid makten.
Laura Acosta, 26 år, student:
– Fler människor har fått jobb, ekonomin går bra och lönerna har ökat. Det är viktiga saker för vanligt folk. Jag tror Evelyn Matthei vinner och att hon kommer fortsätta samma politik som Piñera. Hon kommer också att ge gratis utbildning till dem som inte har råd att betala.
Braule Casanova, 54 år, vinarbetare:
– De senaste fyra åren har inget hänt. Man ser sällan några större förändringar oavsett vem som sitter vid makten. Jag tror inte det spelar så stor roll vem som vinner. Politikerna styrs av andra och sitter i händerna på dem.
FAKTA
Lagar från 1980
Militärdiktaturens grundlag från 1980 har visserligen reformerats vid ett par tillfällen, men gäller än. Valsystemet bygger på ett binominellt system där två kongressledamöter väljs i varje distrikt. För att få en plats räcker det med en tredjedel av rösterna, vilket cementerat mandatfördelningen. Både arbetsmarknads- och skattelagstiftning är i princip densamma som 1980. Skattesystemet gynnar storföretag och en förmögen överklass. En av de sista lagar Pinochet skrev under, 1989, var totalförbud mot abort.
Källa: Fundación Sol
Evelyn Matthei
Född 1953. Dotter till flygvapenofficeren Fernando Matthei Aubel, som var hälsovårdsminister i Pinochets regering, 1976-1978, och överbefälhavare och medlem i militärjuntan 1978-1991. Levde i London under kuppen. Utbildad ekonom. Arbetade ett tag i den nuvarande presidenten Sebastian Piñeras bank. Medlem i högerpartiet UDI.
Michelle Bachelet
Född 1951. Dotter till flygvapenofficeren Alberto Bachelet, som stod president Salvador Allende nära. Han greps av militären 11 september 1973 och dog i fängelse. Även Michelle och hennes mamma, Angela, greps och torterades. De flydde sedan till Östtyskland. Utbildad barnläkare. Medlem i Socialistpartiet. Hälsovårdsminister 2000-2002. Generalsekreterare för UN Women 2010-2013.
Källor: Chiles kongress, The Telegraph och michellebachelet.cl
Publicerad i Svenska Dagbladet 10 november. Även publicerad i något redigerade versioner i Aftenposten, Göteborgs-Posten och Hufvudstadsbladet.