”Våld möter man med intelligens”

Den 14 januari tillträder den uttalade socialdemokraten Alvaro Colom presidentposten i Guatemala, ett av de mest våldsamma länder på den amerikanska kontinenten. Hans recept för att ta itu med det ökande våldet är socialpolitik.

Exakt klockan åtta öppnas de tunga svartmålade stålportarna till det privata säkerhetsföretaget Serpro och in rullar två stora metallicgrå Mercedez Benz-jeepar. Fyra kostymklädda livvakter är snabbt ute ur bilarna och avskärmar besökarna från företagets chef Carlos Quintanilla.

Nyligen hemkommen från en rundresa i södra Europa med Colom är Quintanilla full av tillförsikt. Väl uppe på kontoret lutar han sig tillbaka, ler och förklarar att allt kommer att bli annorlunda från och med nu.

– Den hårda handens politik, som vi sett i El Salvador och Honduras, fungerar inte. Gör man sig av med tre gängmedlemmar dyker bara tio nya upp. Man kan sätta en polis i varje gathörn, men ger man inte folk tillgång till de mest grundläggande som rinnande vatten, utbildning och arbete spelar det ingen roll.

Orden som kommer ut ur denne man, som enligt det blivande regeringspartiet UNE:s pressekreterare är mest lämpad att tala om partiets säkerhetspolitik, känns malplacerade hos en person som i 14 år lett ett av landets största säkerhetsbolag. Om det är några som tjänar pengar på våldet och osäkerheten i Guatemala är det sådana som Quintanilla.

– Alvaro Colom vet vad det innebär att vara socialdemokrat. Han har mycket klart för sig att säkerhet handlar om att skapa arbetstillfällen och förbättra utbildnings- och hälsosektorerna.

Inför valet 2003 svarade Quintanilla för Coloms personliga säkerhet. Efter valförlusten fick han i uppgift att leda UNE:s grupp för att ta fram en ny säkerhetspolitik inför valet 2007. Tillsammans med experter på utbildningsfrågor, hälsovård, social- och arbetspolitik tog han fram den plan som nu ligger till grund för den blivande regeringens hela politik.

Utefter landets vägar sitter fortfarande valaffischerna kvar. ”Våld möter man med intelligens”, står det på Coloms affischer. ”Rösta för den hårda handen”, står det på den tidigare generalen Otto Perez Molinas affischer.

De två kandidaterna stod för två radikalt olika metoder att möta våldet. Molina ville följa i Honduras och El Salvadors fotspår. Colom ville bryta med landets våldsamma förflutna med militärt förtryck och ett inbördeskrig som mellan 1960 och 1996 krävde 200 000 människors liv.

Molinas metod tilltalade huvudstadsbefolkningen. Han vann i Guatemala City, men Colom vann landsbygdsbefolkningens förtroende och fick totalt flest röster.

– Det vi måste stoppa först är vardagsvåldet, säger Quintanilla med tanke på huvudstadsbornas stöd till en mer hårdhänt politik. Inom fyra-fem månader ska vi ha fått stopp på det våld som folk möter på väg till och från jobbet, på bussarna, i bilköerna. Vi ska attackera snabbt. Det handlar om en total utrensning.

Det var också det budskap Colom gav väljarna dagen efter att han vunnit, väl medveten om att han måste vinna huvudstadsbornas förtroende. Men en del av problemet är rättsväsendet i sig.

På torget vid katedralen och Nationalpalatset har Karina, 26 år, precis matat sin lilla dotter Leticia på ett år. Karina lämnade sitt hem som liten, på flykt undan en våldsam pappa. Sedan dess har hon levt på gatan.

– Igår höggs en vän till mig ner där borta, säger Karina och pekar förbi katedralen. Det var något bråk med någon annan på gatan. Men det största problemet här är polisen. De misshandlar oss och jävlas med oss.

Några kvarter bort, på Concordiatorget, hänger Sergio och hans kompisar. Klockan är inte ens tio på morgonen, men doften av lim ligger tung i gathörnet. Ögonen har svårt att fokusera, men en efter en visar de upp ärr efter knivar, pistolskott och brännskador. Ingen av dem är över 20 år.

– Jag lever på att tigga, men polisen tror jag begår brott. Då och då tar de in mig bara för att slå mig.

De tillhör inget gäng, men några duvungar är det inte. Rån och droghandel är en del av vardagen. Det sista åren har flera incidenter visat att de sydamerikanska narkotikakartellerna köpt inte bara barn och ungdomar för att leverera drogerna på gatan, utan även poliser, militärer och politiker i Guatemala.

För ett och ett halvt år sedan greps ledningen för landets narkotikapolis efter att det stod klart att de själva var narkotikasmugglare. För ett år sedan sköts tre salvadoranska politiker till döds i Guatemala. Mördarna var poliser som i sin tur mördades av andra poliser. Och förra årets valkampanj var den blodigaste sedan demokratins införande 1985. 36 kandidater till parlaments- och borgmästarvalen dödades.

– Kartellerna vill ha makt och tvätta pengar, säger Quintanilla. Tackar man nej till deras pengar är risken stor att man dödas.

Quintanilla menar att tidigare regeringar inte haft någon politiska vilja att ta itu med våldet och problemen inom polisen och rättsväsendet. Coloms regering har den viljan, säger han.

Till sin hjälp får Colom en internationellt finansierad expertkommission med uppgift att stoppa straffriheten i Guatemala och stödja den guatemalanska staten att lösa fler våldsbrott. Den blivande presidenten har också lovat att inte lägga några fingrar emellan vid ett eventuellt åtal mot de militärer som begick övergrepp under inbördeskriget. Män som fortfarande går fria.

Fakta

Under 2006 mötte 5 885 guatemalaner en våldsam död, vilket är en ökning med 60 procent sedan 2003. Förra året (2007) väntas siffran ha stigit till över 6 000. Allt fler offer är kvinnor och barn. Ungefär två procent av våldsbrotten ledde 2006 till fällande domar. Av Guatemalas 13 miljoner invånare lever ungefär hälften på mindre än två dollar om dagen. Landet är det ekonomiskt och socialt mest ojämlika och underutvecklade landet på hela den amerikanska kontinenten.

Källor: Guatemalas nationella polis och åklagarväsende, BBC och UNDP

Publicerad i Göteborgs-Posten i januari 2008