Att hinna före viruset

Spridningen av hiv/aids är snabb i hela Asien. Allra snabbast är den i det fattiga Kambodja. Det är här som nästa stora aidskatastrof kommer att inträffa, enligt världens experter. Den kambodjanska hälsoorganisationen CSDA försöker hinna före viruset till byarna på landsbygden. I nordvästra Kambodja häller en liten by fortfarande stånd mot sjukdomen. I Plat Kong har inte ett enda fall av hiv/aids kunnat konstateras.

Regnsäsongen har fyllt dikesgrenar, risfält och dränkt längre vägsträckor. Bilen studsar upp och ner över de djupa groparna i den dåliga vägen. Vi kommer allt längre från staden Sisophon, i nordvästra Kambodja.

Efter nästan en timmes färd kör vi in i byn Plat Kong, en by omgiven av vidsträckta gröna fält och vajande palmer vid horisonten. I ett av de många husen på pålar finner vi Jimbum Som, projektledare för CSDAs hälsovårdsprogram. Han håller på att introducera en grupp yngre kvinnor i en gruppövning om hiv. Flickorna sitter samlade under huset med ett par grisar bökandes i myllan strax intill. En trappa upp sitter sju unga killar och bläddrar i informationsbroschyrer om kondomer.

CSDA är egentligen ingen hälsovårdsorganisation, men de har stor erfarenhet av denna fattiga, och av krig hårt drabbade, landsända, inte långt från gränsen till Thailand. Fokus i deras arbete har legat på krediter, basutbildning och gödsel- och boskapsbanker.

Den explosiva utvecklingen av hiv i Kambodja på 90-talet är framför allt ett stadscentrerat problem, men landsbygden har inte skonats. En av de främsta orsakerna är okunskap. Som en del av arbetet att stödja utvecklingen i de små jordbrukssamhällena i regionen såg CSDA sig tvungna att inkludera en utbildning om könssjukdomar i sitt program.

Idag arbetar de med att informera befolkningen i 24 byar och hoppas kunna utvidga till ytterligare 18 byar i slutet av året. Bara i år har de stött på 15 fall av viruset i området, men de 110 invånarna i Plat Kong har sluppit det.

– Jag har aldrig sett något fall av aids här, säger byns barnmorska, Vannah Han. Jag har bott här i hela mitt liv och det enda fall jag känner till var ett i grannbyn för något år sedan.

Som hälsovårdskunnig och barnmorska har Jimbum valt henne till sin informatör i byn. Könssjukdomar och framför allt hiv är stigmatiserade ämnen i Kambodja, särskilt på landet. Folk gömmer sig hellre än går ut med att de är smittade. Detta är farligt både för dem själva och omgivningen. Därför har CSDA byggt upp ett nätverk av hälsovårdskunniga ute i byarna, som kan rapportera till dem om eventuella fall av hiv eller andra könssjukdomar.

– Det är bra att de har kommit till vår by också, för att tala om aids med oss, säger Vannah. Folk här vet inte hur sjukdomen sprids och har konstiga föreställningar om de smittade. Det är viktigt att folk lär sig mer om detta och hur de ska skydda sig.

Idag är det första gången som Jimbum och hans två kollegor på projektet håller en informationsträff i Plat Kong. Uppslutningen är inte stor, men de misströstar inte. Det viktiga är att det sker en informell spridning av kunskaperna efter lektionerna. Nästa gång kanske det kommer fler.

För att locka till sig bybor till sina möten brukar de ha med sig kakor eller ris. Det är så fattigt här i regionen att många inte anser sig ha råd att gå på ett möte för att tala om sex och samlevnad istället för att arbeta på fälten eller sköta hushållsarbetet. De som ändå har valt att komma har delats upp i en kvinnogrupp och en mansgrupp. Detta gör Jimbum i alla byar.

– Det är för att undvika den nervositet som män kan uppleva när de ska tala inför kvinnor om intima saker, och tvärtom, säger han. Våra kursledare är också alltid av samma kön som deltagarna. Diskussionerna rör sig ofta kring sociala frågor och preventivmedel. Vi reder ut fördomar, tankar och åsikter. De får anonymt skriva ner sina funderingar på papper. Därefter får alla prata kring det de har skrivit för att ta fram lögner och sanningar och öka deltagarnas självförtroende.

Jimbum har inga exakta siffror på det sammanlagda antalet hiv-smittade i regionen. Det är långt ifrån så många som finns på turistorten Siem Reap, längre söderut, vid ett av världens sju underverk, tempelstaden Angkor Wat.

– Här ute på landet är ofta problemet att människor som smittats i städerna kommer hit för att gömma sig. Ofta dör de här ute, ensamma. Det är tragiskt.

På landsbygden finns ändå fortfarande en stor chans att hindra den utveckling som skett i städerna. I landets urbana områden tappade man kontrollen i början av 90-talet och man arbetar nu i motvind för att stoppa den stora spridningen av hiv. I dessa områden finns redan flera organisationer som arbetar med sexarbetare, indirekta sexarbetare (barflickor, karaokesångerskor, massöser med flera som ofta har möjligheten att dryga ut sin magra inkomst genom att nappa på kundernas mer påträngande erbjudanden) och yrkesgrupper i riskzonen, som taxichaufförer, poliser och militärer.

FN-styrkorna och turisterna kan rättfärdigt beskyllas för att starkt ha bidragit till spridningen av viruset under 90-talet, men det är ändå på de kambodjanska männen som fokus för arbetet måste ligga. På bordellerna i Siem Reap, i huvudstaden Phnom Penhs slumområde Tool Kork och bordellstaden Svay Pak, strax norr om Phnom Penh, är de vanligaste kunderna kambodjaner, vilka ofta drar sig för att använda kondom. Där hemma väntar fru och barn. Detta är något som Vannah Han och hennes grannar i Plat Kong slipper.

Fakta

Befolkning: 12,8 miljoner.

Antal hiv-smittade: 169 000 personer, enligt UNDPs siffror. Kambodjas Hälsovårdsministerium menar att mellan 50 och 100 personer smittas dagligen, medan ytterligare 20 dör i aids varje dag. Om dessa siffror stämmer är mörkertalet långt större än UNDPs siffror. I Kambodja lever en aidssjuk i genomsnitt fem till sju år, i jämförelse med Thailand där samma siffra är 10 till 20 år.

Publicerad i Trots Allt 8/2002