FN:s globala utvecklingsmål, eller Agenda 2030 som de också kallas, är även relevanta för FN:s säkerhetsråd. Framför allt är det mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen som passar in i rådets arbete. För Sveriges del är mål 16, enligt utrikesdepartementet, ”en ideologisk kappa för hela vårt säkerhetsrådsarbete”.
Mål 16 ger, tillsammans med det nya begreppet ”sustaining peace” (upprätthålla fred), uttryck för en växande insikt om det nära sambandet mellan fred och ut- veckling. Uttrycket ”sustaining peace”, lanserades i en rapport till FN:s generalsekreterare i juni 2015. Vid det laget hade Agenda 2030 ännu inte antagits av generalförsamlingen, men rapportförfattarna såg ändå kopplingen mellan arbetet för att upprätthålla fred och det föreslagna utvecklingsmålet, nummer 16.
RAPPORT OM FREDSARBETE
Bakom rapporten The challenge of sustaining peace stod sju av den dåvarande generalsekreteraren Ban
Ki-moon utsedda experter från Frankrike, Guatemala, Indien, Mauretanien, Nigeria, Pakistan och Uganda. De utgick i sina slutsatser från studier av fredsarbete i Burundi, Centralafrikanska republiken, Sierra Leone, Sydsudan och Östtimor.
Rapporten ledde i april 2016 till att både säkerhetsrådet och generalförsamlingen antog resolutioner om hur FN:s fredsbyggande arbete ska se ut i framtiden. Säkerhetsrådets resolution nr 2282 hade rubriken ”Översyn av FN:s fredsbyggande arkitektur”.
– Det handlar om att bygga långsiktigt hållbar fred, vilket är precis det som ut- vecklingsmål 16 också sy ar till, säger Efraim Gómez, chef för Utrikesdepartementets enhet för FN-politik.
– ”Sustaining peace” är ett brett synsätt som täcker in allt från ett mer snävt insatstänk till att inkludera fredsbyggande och, inte minst, förebyggande arbete.
HÖGAKTUELLT I LIBERIA
Liberia är exempel på ett land där frågorna om fredsbyggande och mål 16 är högaktuella. I slutet av förra året röstade säkerhetsrådet för att förlänga FN-styrkan UNMIL:s mandat i landet. På säkerhetsrådets agenda står nu frågan om hur UNMIL:s uppdrag ska ersättas av en annan slags FN-närvaro som kan jobba vidare med att upprätthålla freden.
– För att kunna göra det måste vi i ett första läge förbereda Liberia på de val som hålls senare i år. Sedan måste vi stödja Liberias statliga institutioner, som inte minst ebolautbrottet visade är ganska svaga. För det tredje är korruptionen ett stort problem, säger Efraim Gómez.
– Man behöver också fortsätta driva ett försoningsarbete inom landet. Och man måste jobba på era fronter samtidigt. FN kan göra mycket, men andra måste också göra sitt, inte minst Världsbanken och den liberianska regeringen.
För närvarande leder Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog FN:s fredsbyggande kommission i Liberia. Enligt Efraim Gómez är Sverige, vid sidan av USA, även den biståndsgivare i Liberia som tydligast driver på för att Liberia ska genomföra de reformer som krävs för att lägga grunden för en hållbar och fredlig utveckling.
Publicerad i Världshorisont 1-2017